Astrazeneca-vd:n arg under lunchmöte

Läkemedelsjätten med vd David Brennan i spetsen satsar envist på omfattande egen forskning, men det har inte gått så bra och nu tvingas Astrazeneca anlita utomstående expertis.

Det skriver nyhetsbyrån Bloomberg.

Brennan har själv engagerat sig mycket i Astrazenecas forskningsavdelning, och har pratat runt med medarbetarna där för att höra vilka synpunkter de hade.

Då framkom exempelvis att en nyanställd laboratorieforskare beklagade sig över att han inte fick samma frihet med att följa upp ovanliga idéer som han skulle ha fått på ett universitet.

Det fick Brennan att flyga i taket. Han kunde enligt Bloomberg inte sitta still under en kött och potatis-lunch med sex av forskningsavdelningens högsta chefer vid Astrazenecas forskningshögkvarter utanför Stockholm.

Han grillade dem om varför laboratorieforskaren inte fick sin frihet.

Astrazenecas chef för neurologisk forskning var en av de närvarande under lunchen.

– Det var otroligt hur upprörd Brennan blev över laboratorieforskarens synpunkter, berättar den chefen för Bloomberg i efterhand.

Brennan vill nämligen göra allt för att Astrazenecas forskare ska vara glada och produktiva skriver nyhetsbyrån.

Astrazeneca har som sin kärnverksamhet valt att fokusera på avancerad läkemedelsforskning som ska ge nya läkemedel så bra att höga priser kan tas ut för dem.

Det har blivit en ovanlig väg i läkemedelsbranschen där bolagen fått allt svårare på senare år att utveckla och lansera nya storsäljande läkemedel.

Andra läkemedelsbolag som Glaxo Smithkline och Sanofi-Aventis har valt att diversifiera till andra produktområden såsom spray mot löss eller energidrycker.

Roche får 20 procent av sina intäkter från produkter för att diagnosticera sjukdomar, och Johnson & Johnson får nästan två tredjedelar av sina intäkter från medicintekniska produkter och konsumentprodukter.

Ingen av de 15 bäst säljande läkemedelan i världen har lanserats under de senaste sex åren skriver Bloomberg med hänvisning till uppgifter från IMS Health.

För Astrazeneca är situationen särskilt aktuell mot bakgrund av att av Astrazenecas intäkter på över 200 miljarder kronor per år, kommer över hälften från läkemedel vars patent löper ut från och med år 2014.

Det riskerar leda till att konkurrenter lanserar lågpriskopior av en stor del av Astrazenecas läkemedel.

Samtidigt är Astrazeneca ett av de läkemedelsbolaget som lyckats sämst under de senaste tre åren med att få nya läkemedel godkända hos myndigheter i USA och EU.

Realtid.se har skrivit nyligen om problem för flera nya Astrazeneca-läkemdel .

– Men vi kommer att hitta ett sätt att klara oss igenom den här situationen, säger Brennan enligt Bloomberg.

Han spelade tidigare amerikansk fotboll på college-nivå, men har sedan dess jobbat i 35 år i läkemedelsbranschen.

Bloomberg har nu intervjuat honom på Astrazenecas huvudkontor i London.

Långsiktigt är Brennan optimist om branschen.

– Folk lever längre och blir allt äldre, och de konsumerar mer hälsovård. De vill se framsteg, säger han till Bloomberg.

Men investerarna tror inte mycket på Astrazeneca som på börsen värderas till ett p/e-tal på 7 vilket gör bolaget till det billigaste i läkemedelsbranschen.

Bedömare uppger för Bloomberg att aktieinvesterare verkar tycka att läkemedelsforskning är värdelöst, och att bolag som satsar på det ägnar sig åt kapitalförstöring.

Brennan för sin del har sin fortsatt djupa tro på läkemedelsforskning från amerikanska läkemedelsjätten Merck, där han en gång i tiden började i läkemedelsbranschen som 21-årig säljare 1975.

Merck dominerade läkemedelsbranschen på den tiden, och det var lättare att hitta nya storsäljare såsom exempelvis hjärtrelaterade läkemedel.

Brennan befordrades senare på Merck. Bolagets forskningschef och senare vd lät Brennan bli ansvarig för Mercks dåvarande samarbete med Astra som det hette då.

Den forskningschefen har nu blivit gammal, men Bloomberg har talat med honom och han uppger att Brennan präglats av sin tid på Merck och insåg då betydelsen av läkemedelsforskningen.

En trend inom läkemedelsforskningen är enligt nyhetsbyrån framväxten av nya kunskaper om genetik, men det har ännu inte direkt lett till nya läkemedel mot hjärtsjukdomar, smärta och cancer.

Andra trender är att myndigheterna blivit allt hårdare med att se till att nya läkemedel inte ger biverkningar, samtidigt som stater och försäkringsbolag kräver sänkta kostnader för läkemedel.

Mot den bakgrunden går Brennan mot strömmen genom valet av fokus på läkemedelsforskning hos Astrazeneca, och har gjort bolaget till en ”magnet” bland läkemedelsforskare skriver Bloomberg.

En viktig rekrytering som Astrazeneca nu har gjort är av Menelas Pangalos; en forskarstjärna på 43 år som enligt Bloomberg byggde upp läkemedelsbolaget Wyeth nu branschledande forskningsportfölj.

Och Wyeth köptes i fjol av läkemedelsjätten Pfizer för 68 miljarder dollar.

Pfizer-vd:n Jeffrey Kindler har berömt Mangalos för sin ”enastående expertis”.

I sin fokusering på läkemedelsforskning på Astrazeneca, kom Brennan fram till att han ville anställa Pangalos till Astrazeneca.

Brennan började uppvakta Pangalos, som i sin tur blev imponerad av Brennans ”aptit för förändring” skriver Bloomberg.

Och sedan i maj är nu Pangalos anställd på Astrazeneca som chef för läkemedelsforskning i tidig fas.

– Som forskningschef vill man precis höra det som Brennan säger; att ett läkemedelsbolag ska växa tack vare framgångsrik läkemedelsforskning, säger Pangalos till Bloomberg.

– Och det innebär en otrolig utmaning.

Brennan har även lyckats anställa Pfizers högsta forskningschef Martin Mackay som nu blivit Astrazenecas högsta forskningschef.

Själv säger Brennan enligt Bloomberg att han vidtar åtgärder för att ”blåsa liv” i Astrazenecas forskningslaboratorier.

Forskningsverksamheten har analyserats i detalj, och beslut fattats om att fokusera på de mest lovande områdena såsom diabetes och cancer, samtidigt som annan forskningsverksamhet läggs ner vilket ska spara 1 miljard dollar per år från och med 2014.

Att lämna fokuseringen på läkemedelsforskningen finns helt enkelt inte på kartan för Brennans Astrazeneca-plan.

Men det kräver alltså att han får ordning på Astrazenecas egen forskning som kantats av misslyckanden skriver Bloomberg.

Bland Astrazenecas bakslag på sistone finns följande enligt nyhetsbyrån:

• Motavizumab mot andningssvårigheter hos spädbarn

• Recentin mot tjocktarmscancer

• Axanum mot magsår

• Cerovive mot hjärtattack

• AGI-1067 mot hjärtproblem

• Exanta för blodförtunning

• Galida mot diabetes

• Brilinta mot blodproppar

Flera av dem väntades tidigare bli storsäljare, så kallade ”blockbusters” med årliga intäkter på över 1 miljard dollar per läkemedel.

En väg för Astrazeneca är nu att experimentera med nya sätt att jobba med forskning.

Andra läkemedelsbolag som Glaxo Smithkline och Novartis testar med att dela upp forskningsavdelningar i mindre grupper som kan jobba med att snabbt utforska nya vägar.

Astrazeneca har valt att exempelvis låta en viss forskare bli ”ansvarig” för en ny läkemedelskandidat, ända till den produkten börjar testas på människa.

Tidigare har olika personer lämnat över ansvaret längs vägen för ett nytt läkemedel, vilket Brennan kritiserar och liknar vid en bilfabrik.

Som en annan väg vill han gärna att Astrazeneca ska samarbeta med andra bolag som är i tidig fas med nya läkemedel.

– Om några år kommer allt att se helt annorlunda ut, säger Brennan till Bloomberg.

– Vi måste ändra det sättet vi jobbar på, eftersom vi inte varit framgångsrika.

Aktieanalytiker pekar samtidigt på att Astrazenecas fokus på läkemedelsforskning ökar risken i bolaget.

En analytiker från Morgan Stanley anser att det är större risknivå i Astrazeneca än i något annat stort läkemedelsbolag i Europa.

Han pekar samtidigt på att det inte finns så mycket Astrazeneca kan göra, med de patent som löper ut på bolagets produkter, misslyckad forskning, och ingen sidoverksamhet att luta sig tillbaka på.

Brennan har pekat på att Astrazenecas intäkter kommer att pendla kring 200 miljarder kronor per år till och med år 2014, i takt med att patent löper ut för Astrazenecas storsäljare Nexium (mot magsår) och Seroquel (mot psykiska sjukdomar).

Under perioden vill han locka investerare med aktieutdelningar och aktieåterköp.

Det finns även ljuspunkter för Astrazeneca:

• en domstol slog nyligen fast att patentskyddet för hjärtläkemedlet Crestor varar till år 2016

• ansökan om godkännande hos myndigheterna kommer att lämnas in för nya läkemedlet Dapagliflozin mot diabetes i början av 2011

• USA-myndigheten FDA kan komma att i början av 2011 godkänna Vandetanib mot en viss typ av cancer

Brennan tillträdde som Astrazeneca-vd år 2005 efter Tom McKillop, och har sedan dess lyckats övertala Astrazenecas styrelse om inriktningen på läkemedelsforskning.

– Det pratas inte något i styrelsen om att den inriktningen skulle förändras, säger en av styrelseledamöterna till Bloomberg.

– Det är den väg vi har valt.

– Framtiden får utvisa om vi gjorde rätt.