"Äntligen sätter politikerna ner foten"

Regeringen avskaffar könskvotering vid högskolor vilket innebär att bestämmelser om att underrepresenterat kön får förtur tas bort ur högskoleförordningen, uppger högskoleminister Tobias Krantz (FP) på DN-debatt i dag.

Gunnar Strömmer, vid Centrum för Rättvisa har drivit och vunnit flera fall mot universitet och högskolor som tillämpat diskriminering för sökanden till utbildningar.

– I dag gläds vi åt att politikerna sätter ner foten, säger Strömmer till Realtid.se.

– Det har ju blivit väldigt orättvist när man ska sortera sökanden till högskolan utifrån kön. Mellan 90- 95 procent av fallen har varit tjejer som sorterats bort, principiellt hade det varit lika allvarligt om det var killar.

Anmäl dig till Raeltid.ses Nyhetsbrev Juridik som skickas ut varje torsdag.

Kring dessa frågor om diskriminering anser Strömmer att det funnits en viss tröghet inom högskolevärlden och inom de myndigheter som omger högskolorna.

– Även från politiskt håll har det funnits en uppfattning om att det här inte är så dumt.

Först handlade det om att anta sämre meriterade personer på bättre meriterade personers bekostnad. Så småningom uppfattade dock högskolorna att detta aldrig kunde vara tillåtet. Istället började de med särbehandling bland personer med lika meriter.

– Det uppfattades vara fritt fram. Sent omsider har det gått upp för många att effekterna av särbehandling utifrån lika meriter kan bli väldigt orättvisa.

Centrum för rättvisa har drivit flera fall mot diskriminering vid högskolorna. Det började med ett uppmärksammat fall av etnisk kvotering för sökanden till juristutbildningen vid Uppsala universitet 2004.

– Man tog in sämre meriterade sökanden på bättre meriterande sökandes bekostnad, baserat på etnisk bakgrund.

Centrum för rättvisa tog sig an de som blivit diskriminerade och fick rätt i Högsta Domstolen år 2006.

Året därpå uppstod snarlika processer vid Örebro och Karlstad Universitet som gällde kön. Sämre meriterade män fick förtur framför bättre meriterade kvinnor; sjuksköterskeutbildningen i Karlstad och hälsoutvecklarprogrammet vid Örebro.

– Universiteten avskaffade det efter processerna helt och hållet, säger Strömmer.

Senast ut var veterinärutbildningen vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU där 44 kvinnor som sökt landets enda veterinärutbildning 2006 och 2007. Antagningen skedde via viktad lottning där männen hade betydligt större chans att få en plats jämfört med kvinnor med samma meriter. Centrum för Rättvisa fick rätt i hovrätten strax före jul.

Gunnar Strömmer har ingen förståelse för denna typ av kvoteringar.

– Om man helt bortser från vilka konsekvenser detta kan få för de människor som söker och framförallt vill få in män på utbildningarna, så skulle det mest effektiva vara att öronmärka platserna. Men det accepterar vi inte heller för vi tycker att de som söker till högskolan ska värderas utifrån sina meriter, säger han.

Om man tycker att det är ett problem, måste man hitta andra sätt såsom att få fler män, eller kvinnor att söka till olika utbildningar.

– Det är möjligt att de metoderna inte kommer vara lika effektiva. Men å andra sidan skulle de vara oändligt mer rättvisa.

Kan du se någon fördel med denna typ av kvoteringar?

– Nej, jag kan faktiskt inte det. Jag brukar inte vara så dogmatisk. Jag kan se att det finns ett värde i en mix av män och kvinnor inom olika yrken. Fast målen uppnås inte med att diskriminera andra.

Istället, menar Strömmer, borde universitet och högskolor ta en längre väg.

– Man kan inte nå sådana mål med diskriminering som metod.