Amerikansk ödesvecka

Vad gäller kongressvalet ser det ut att minska Barack Obamas politiska spelrum och makt avsevärt.

Klicka här för att börja prenumerera på Realtid.se:s veckovisa nyhetsbrev Makro

Anledningen är att det amerikanska statsskicket bygger på en maktdelning. Presidenten har den verkställande makten medan kongressen har den lagstiftande makten.

Kongressen är uppdelad i två kammare; senat och representanthus. En tredjedel av senaten (100 ledamöter) byts ut vartannat år medan hela representanthuset (435 ledamöter) byts ut vartannat år.

Charles Gave på analysfirman GaveKal säger att det är av stor vikt att republikanerna vinner makten i representantshuset och senaten. Enligt honom är ”den amerikanska administrationen extremt inkompetent” och ”politiken som Barack Obama för är dömd att misslyckas”.

Charles Gave hävdar även att det finns ett starkt negativt samband där en större stat innebär sämre ekonomisk tillväxt och vice versa.

Barack Obama har fört en expansiv finanspolitik vilket har lett till stora budgetunderskott. I år väntas ett budgetunderskott på runt tio procent av BNP, vilket får den amerikanska statsskulden att närma sig 100 procent av BNP.

USA har dock uppvisat tillväxt under de senaste kvartalen. I fredags visade preliminär statistik att den amerikanska BNP-tillväxten uppgick till 2,0 procent under det tredje kvartalet, jämfört med föregående kvartal och uppräknat till årstakt.

Alltjämt är arbetslösheten hög, nära tio procent. Denna statistik klassar dem som inte har jobb och som aktivt söker jobb, som arbetslösa. Arbetslösheten närmar sig dock 18 procent om deltidsarbetslösa som vill arbeta mer och sådana som slutat söka jobb räknas in.

Att återhämtningen har varit ”jobblös” har fått amerikaner att tvivla på Barack Obamas möjlighet att förändra landet. Att amerikanska medborgare vill ha förändring visar sig i att över hälften kan tänka sig rösta på kongresskandidater utan politisk erfarenhet eller en kandidat med ”extrema” åsikter, visar en undersökning NY Times gjort.

Republikanerna ser, enligt politiska analyshusets FiveThirtyEights statistiska simulering, ut att vinna en viss majoritet av platserna i representantshuset – 232 mot demokraternas 203.

40 av de 63 senatorerna som sitter kvar är demokrater. Med stöd av detta ser Barack Obamas parti, enligt FiveThirtyEights simulering, ut att bli 52 stycken demokrater i senaten efter valet.

Barack Obama ser alltså ut och behålla makten över utrikespolitiken och viktiga utnämningar, eftersom det är senaten som beslutar om detta. Representanthuset initierar däremot skattelagstiftning.

En republikansk seger i kongressens representantshus skulle försvåra Barack Obamas chanser att få igenom finanspolitiska reformer. Samtidigt har Barack Obama veto på lagförslagen. Vetot kan enbart överröstas av två tredjedelars majoritet i kongressen.

Utöver valet väntas på onsdag nytt räntebesked från Federal Reserve. Marknaden räknar med annonsering av ytterligare kvantitativa lättnader. Det vill säga att den amerikanska centralbanken väntas trycka nya pengar som de sedan köper amerikanska statspapper med.

Den amerikanska dollarn har varit inne i en negativ trend under höstmånaderna sedan marknaden allt mer insett att Fed kommer att föra en politik för en svagare dollar.

Marknaden förväntar sig en annonsering av stödköp av statspapper på runt 400-500 miljarder dollar på onsdag.

”Om alla förväntar sig mycket, måste Fed göra ännu mer”, skriver Commerzbank i en analys, enligt Financial Times.

Goldman Sachs analytiker har sagt att det kan behövas så mycket som 4.000 miljarder dollar i kvantitativa lättnader.

Federal Reserve hoppas att långräntorna ska tryckas ner till följd av ökade statspappersköp. Under oktober har dock räntan på den amerikanska tioåriga statsobligationen letat sig uppåt närmare 40 punkter, mot 2,7 procents-nivån.

Ed Yardeni på Yardeni-research undrar om räntan stiger på oro för att Fed inte kommer att genomföra tillräckligt med ytterligare lättnadsåtgärder.

”Eller stiger räntan på oro för att ytterligare en runda med sådana lättnader skapar inflation? Jag är inne på det spåret”, säger analytikern till Financial Times.