Advokatbyråer måste se upp för penningtvättare

Idag överlämnade utredaren Petter Asp betänkandet ”Penningtvätt – kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud” till justitieminister Beatrice Ask.

Ett av utredningens uppdrag var att se över kriminaliseringen av penningtvätt. Penningtvättsåtgärder är i dag straffbara huvudsakligen som penninghäleri, en bestämmelse som sällan tillämpas eftersom regleringen anses vara för komplicerad.

Utredningen föreslår bland annat att straffbestämmelserna placeras i egen lag, att brottsrubriceringen ändras till penningtvättsbrott samt att det straffbara området begränsas ännu mer. Enligt förslaget ska försök vara straffbart, inte bara vid grovt brott, utan även vid försök till penningtvättsbrott av normalgraden.

Därtill föreslår Asp att kopplingen till förbrottet ska breddas, det ska räcka med att man kan koppla penningtvätt till brottslig verksamhet utan att det är kopplat till ett enskilt brott.

– Det kan ses som ett förtydligande, sade Peter Asp på en presskonferens i Rosenbad.

En annan sak som Asp tog upp på presskonferensen är att han som utredare anser att Sverige ska ansluta sig till Europarådets förhavandekonvention 2005 vars huvudsyfte är att underlätta och förbättra möjligheterna till internationellt samarbete för att komma åt brottsvinster, motverka allvarlig brottslighet i allmänhet och penningtvätt samt finansiering av terrorism i synnerhet.

Realtid.se har tidigare rapporterat om hur de allt hårdare penningtvättsreglerna påverkar advokatbranschen. Vinge-delägaren Karin Ulberstad har tidigare pekat på de ökade kostnaden som regleringen medför.

Vad det gäller penningtvätt är vissa saker svårare för en byrå att kontrollera, exempelvis vem som ytterst äger ett bolag.

– En klient kan uppge en person men det kan vara svårt att få den uppgiften verifierad av andra, externa källor, säger Karin Ulberstad till Realtid.se.

Mannheimer Swartling, Vinge, Gernandt & Danielsson och Hammarskiöld & Co har tidigare samarbetat om en utbildning på området.

– I vår tar vi upp tråden igen för att se om vi ska ändra någonting i kursen, säger Karin Ulberstad på Vinge.

Tobias Larsson var Gernandt & Danielssons representant i den arbetsgrupp som byrån bildade tillsammans med de tre andra byråerna. På agendan stod bland annat praktiska tillämpningsfrågor och anti-penningtvättsrutiner.

– Generellt sett kan jag säga att lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism reglerar ytterst viktiga frågor, säger Tobias Larsson.

Utifrån lagen, Advokatsamfundets vägledning och arbetsgruppens praktiska erfarenheter har byrån tagit fram egna rutiner och dokumentation som all personal får utbildning på.

– En erfarenhet som vi gjort är att ibland kan klienterna tycka att det är svårt att förstå vad som åsyftas när vi ber dem om uppgifter om till exempel ”verklig huvudman” eller frågar ifall någon ägare är en ”person i politiskt utsatt ställning”. Där kan vi behöva förtydliga vad som efterfrågas och be om kompletteringar ifall uppgifterna vi får del av är ofullständiga.

Även om risken typiskt sett är liten för att en svensk advokatbyrå skulle utsättas för penningtvätt så får man inte vara naiv, poängterar Tobias Larsson.

– Utländska erfarenheter visar att sofistikerade penningtvättare inte drar sig för att anlita välrenommerade banker och advokatbyråer som agerar i god tro och ger skenbar legitimitet åt transaktioner som utgör ett led i en penningtvätt.

Han tror dock att penningtvättarna undviker länder och institutioner med stränga kontroller.

– Därför är det viktigt att även den svenska advokatkåren konsekvent tillämpar rigorösa rutiner för att motverka att byråerna utnyttjas i samband med penningtvätt.