–Vår prognos var 12 miljarder kronor i omsättning per år under en femårsperiod. Men nu väntar vi oss 18 eller kanske även 24 miljarder kronor per år. Vi vet inte ännu hur mycket vi kan tänja produktionen, säger Tommy Gustafsson-Rask, vd på BAE Systems Hägglunds som tillverkar stridsfordon och bandvagnar i Örnsköldsvik.

Han tar emot i stora styrelserummet dekorerat med enkla svartvita panorama-fotografier av Skuleskogen – föga glamoröst för ett miljardföretag.

Halva svenska försvarsbudgeten

Försvarsminister Pål Jonson rubricerade nyligen i Ekots lördagsintervju, BAE Systems Hägglunds stridsfordon 90 som världens bästa. En ny order verkar vara på gång från Försvarsmakten. Tommy Gustafsson-Rask bekräftar att diskussioner pågår.

Stridsfordon 90 har lovordats för sin goda rörlighet i terrängen och har varit överlägset sina konkurrenter i samtliga upphandlingar. Orderboken för både stridsfordon och bandvagnar ökade förra året till smått fantastiska 46 miljarder kronor. För att förstå magnituden motsvarar det mer än halva svenska försvarsbudgeten.

En tillväxtsaga

BAE Systems Hägglunds i Ö-vik har på kort tid blivit en tillväxtsaga. Bolagets försäljning växte med 20 procent till 3 miljarder kronor förra året. Men nu för de närmaste kommande åren handlar det om flera konsekutiva jättehopp uppåt i prognoserna.

Det är den ryska annekteringen av Krim som har ändrat spelplanen. Det är högtryck i försvarsindustrin när Europas länder rustar för krig.

–Men ännu har vi inte sett effekten av själva kriget i Ukraina, säger Gustafsson-Rask som inte är främmande för att det kommer beställningar både från Försvarsmakten i Sverige och flera länder i Södra – och Centraleuropa.

800 procent högre försäljning om några år

Ett scenario är att stridsfordon 90 kan få en mycket stor spridning och bli det företrädesvis europeiska stridsfordonet på samma sätt som Leopard 2 blivit den europeiska stridsvagnen.

Eventuellt kan BAE Systems Hägglunds nå en 800 procent högre försäljning om några år. Denna grundar sig helt på egna meriter. BAE Systems Hägglunds har inte förvärvat något annat bolag. Den växande produktionen sker under eget tak och med partners i de olika kundländerna. Tillväxten stödjer sig inte på statliga subventioner. Den egna produktionen och tekniska utvecklingen är drivande. Stridsfordon 90 utvecklades i egen regi av bolagets konstruktionschef Alfons Falk under 1980-talet. Nästan halva bolagets personal arbetar numera med området Forskning och Utveckling (FoU).

”En otrolig prestation”

Vd sedan tio år tillbaka är Tommy Gustafsson-Rask, en smålänning som började sin karriär som bilmekaniker.

– Jag kan själv plocka ihop en växellåda eller se om något är felsvetsat, berättar han.

Han har också varit teknisk officer inom pansartrupperna och kan själv köra ett stridsfordon och skjuta mot ett mål.

– Det är en otrolig prestation att ett stridsfordon 90 kan färdas i 30 kilometer, och på ett avstånd om 2,5 km, skjuta mot en rörlig pappstridsvagn och träffa en serie på fem skott inom en kvadratmeter.

Hägglunds har ständigt anpassat sin verksamhet efter sina resurser och vad som efterfrågats i samhället. Efter det att Johan Hägglund startade sin snickeriverkstad 1899 i Gullänget utanför Örnsköldsvik har bolaget genomgått ett antal metamorfoser, men fabriken ligger kvar på samma plats. Den har bara flyttat över vägen och blivit större: 40 000 kvadratmeter som ska växa ännu mer.

Ett slag var Hägglunds Norrlands största tillverkare av möbler. Sedan tillverkade bolaget i följande ordning: bilar, ledbussar, flygplan, kranar, spårvagnar, t-banetåg, pansarbandvagnar (först ut var Pbv 301) och hydraulmotorer. Bolaget var även under 1980-talet – då en blivande statsminister arbetade där som svetsare – Sveriges största tillverkare av tåg.  Nu ägnar sig bolaget uteslutande åt militär produktion.

2004 förvärvades Hägglunds av den börsnoterade brittiska försvarskoncernen BAE Systems. Denna är cirka sju gånger större än den svenska försvarskoncernen Saab Group. Även om BAE Systems Hägglunds är Örnsköldsviks största arbetsgivare är det numera bara ett av BAE koncernens mindre dotterbolag.

När koncernchefen Charles Woodburn rapporterade förra årets koncernresultat tog han särskilt upp framgångarna med stridsfordonen och bandvagnarna – det vill säga Hägglunds. Strax före årsskiftet kom han också på besök till Ö-vik för att se den nya kontorsutbyggnaden, som företrädesvis kommer att användas för tillverkning till exportmarknaden.

Tämligen gamla

Det kan verka som om den svenska Försvarsmakten är lite senfärdig. Polen har redan hunnit beställa 1 000 stridsvagnar. Även om Försvarsmakten för diskussioner har den fortfarande inte lagt någon konkret order på att renovera sina drygt 500 stridsfordon 90. Det verkar som om Försvarsmakten i första hand kommer att ersätta de 50 som skänkts till Ukraina. Försvarsmakten skänkte bort de fräschaste som uppgraderats till version C.

–Huvuddelen av arméns stridsfordon 90 är tämligen gamla, säger Tommy Gustafsson-Rask.

Stridsfordon 90 som klarar de norrländska myrarna förväntas också klara av de gyttjiga fälten i Ukraina. Men det har fortfarande inte kommit något besked om vad som ska hända med Försvarsmaktens övriga 450 stridsfordon, vilka är tämligen gamla.

–BAE Hägglunds för diskussioner med svenska myndigheter. Regeringen har sagt att försvarsbudgeten ska öka till 2 procent av BNP redan 2026, två år tidigare än den förra regeringen. Livstiden ska förlängas för de 250 äldsta stridsfordon 90. De ska få ett nytt ledningssystem, för bataljon och brigad.

Hur lång tid behöver ni för att göra en rejäl uppgradering av samtliga stridsfordon som är i bruk i Sverige idag?
– Produktionen skulle kunna börja om fem år. Provexemplaren kan levereras om tre à fyra år. Försvarsmakten bestämmer leveranstakten.

– Politikerna väljer om det blir en renovering eller en så omfattande uppgradering att det kan jämställas med en nyproduktion. Många av systemen i de stridande varianterna är dock så gamla att stridsfordonen måste nyproduceras.

”Ett ton stridsfordon” kostar minst 1 miljon kronor

Det är oklart vad en rejäl uppgradering av Försvarsmaktens samtliga stridsfordon 90 skulle kosta. Tommy Gustafsson-Rask ger en indikation. Norrmännen avsatte 10 miljarder kronor när de uppgraderade 144 stridsfordon 90 för en brigad, men då valde de alla tillval som gick att välja. Det var en blandning av uppgradering och nybeställning. Slovakiens beställning för en brigad kostade 14 miljarder kronor.

– Sverige har två brigader idag och ska utöka till fyra plus en stridsgrupp på Gotland. För att få ett bra skydd mot pansarvärnsvapen behöver vi växla upp fordonen från 26 ton till 35 ton och då vet vi ännu inte om det går att använda de gamla chassierna. Vi brukar säga att ”ett ton stridsfordon” kostar minst 1 miljon kronor.

Hur har inflationen påverkat priset för ett stridsfordon 90?
– Pandemin och kriget har på drygt två år höjt priset för ett stridsfordon med cirka 20 procent. Priserna på stål har åkt berg- och dalbana för att sedan normaliseras igen. Men aluminium och titan kostar 30 procent mer än före pandemin.

–Stål utgör endast 2 à 3 procent av stridsfordonets kostnad. Övrigt är delsystem som kanoner, motorer, siktsystem, vapensystem och så vidare.

Stridsfordon 90 är känt för sin mycket goda mobilitet, men varje ny version blir tyngre och det borde påverka framkomligheten i terräng.

Har ni övervägt eller säljer ni redan aktiva skyddspaket till de befintliga lättare stridsfordonen?
–Vi levererar och integrerar aktiva skyddssystem som Iron Fist från israeliska Elbit. Vi har fyra provserier med fordon utrustade med Iron Fist som ska levereras till Nederländerna. Även fordonen som ska till Slovakien har denna utrustning.

Ironfist består av ett antal sensorer på tornet och en radar som känner av ett område runt vagnen. Systemet identifierar och klassificerar hotet och kastar i väg en sprängladdning som även kan förstöra en pansarvärnsrobot. Allt sker inom tusendelar av en sekund.

Ersättare kan behövas

På sikt kommer stridsfordon 90 att behöva en ersättare. BAE Systems Hägglunds väntar på vad Försvarsmakten vill göra.

– Stridsfordon 90 började Hägglunds utveckla sent på 1980-talet tillsammans med FMV och armén.

På den tiden ville Försvarsmakten konkurrensutsätta alla inköp. Produkterna skulle finnas på hyllan färdigutvecklade och Försvarsmakten skulle välja. Nu är situationen annorlunda. Relationen mellan FMV, Försvarsmakten och industrin är återigen god. Genom renoveringsprojekten, till exempel Mjölner, är samarbetet bättre.

– Vi har vi tillverkat 80 nya granatkastarsystem Mjölner som ska monteras på befintliga stridsfordon 90:s chassier.  Det nya pansargranatkastarfordonet blir en helt fantastisk produkt, berättar Tommy Gustafsson-Rask.

Tillverkade blomkrukor

2009 led BAE Systems Hägglunds ett svårt nederlag när Försvarsmakten valde det finländska truppfordonet Patria i stället för ett svensktillverkat. Detta hade tagits fram inom projektet SEP av Hägglunds i samverkan med Försvarsmakten och Försvarets Materielverk FMV. BAE Systems Hägglunds tvingades varsla 300 à 400 anställda. När det var som sämst fick Hägglunds tillverka blomkrukor i svetsat stål till Skanska. I sin egenskap av IF Metalls ordförande och tidigare svetsare på Hägglunds rusade Stefan Löfven till industrins försvar och talade om ”dråpslag”.

Hjärtat i företaget

En tidigare arbetskollega till Stefan Löfven, IF Metalls Klubbordförande Ulf Strandberg, visar runt i fabriken. Här finns 40 svetsare och många är nyanställda. Svetsarna skär, bockar, reser och häftar plåten som kommer från SSAB. Sedan går plåten in i en ABB-robot som gör största delen av jobbet. Trots att svetsarna utgör knappt 3 procent av antalet anställda är de ändå hjärtat i företaget. Och det är inte lätt att få tag på svetsare. Hägglunds får rekrytera från andra verkstadsbolag i Ö-vik och ta emot lärlingar från Parkgymnasiet.

Tommy Gustafsson-Rask är tacksam för både covid och lågkonjunktur, annars hade Hägglunds inte kunnat rekrytera i den utsträckning som de gjort. Människor hade inte velat flytta till Örnsköldsvik om de inte ånyo lärt sig att uppskatta naturen och kunnat skaffa en billig bostad. BAE Systems Hägglunds är Ö-viks största privata arbetsgivare. Bolaget har gått från 750 till 1 350 anställda på två år. Varje jobb på Hägglunds genererar tre jobb i bolagen runt omkring i kommunen, till exempel levererar Ö-vikbolaget Clavister kryptering och skalskydd.  För varje nyanställd tillkommer också fem à sex indirekta jobb i kommunen.

Ytterligare 200 personer behöver anställas för att klara målet att leverera två bandvagnar och ett stridsfordon 90 per dag. Fabriken i Örnsköldsvik ska snart köras i treskift från kl. 05.00 till kl. 22.30.

Hur klarar ni av era mål?
–Det tar 30 veckor från det att vi skär plåten till dess att det blir en färdig bandvagn som kan rulla ut till kund. Då kommer kunden hit till Ö-vik och gör en kvalitetskontroll och kör hem den till sig på lastbil. Vi levererar för närvarande två bandvagnar per vecka. Vi kommer från och med 2025 att kunna tillverka upp till tre fordon per dag av de olika produkterna.

Med en sådan diger orderbok har Hägglunds knappast något behov av att hitta nya kunder. Nu slutförhandlar bolaget två stora beställningar.

–Vi är slutförhandlingar med Tjeckien om 210 stridsfordon 90 med ett värde om 15 à 20 miljarder kronor.

Större produktionsvolymer

Bolaget har en rörelsemarginal på cirka 10 procent förra året. Nu kommer de fasta kostnaderna att kunna slås ut på dramatiskt större produktionsvolymer. En väsentligt högre rörelsemarginal är inte otänkbar i framtiden. En andel om 20 à 25 procent av omsättningen kommer att satsa på FoU för att kunna möta konkurrenterna, bland andra Singapore Technlogeis och koreanska Hanhwa.

–Hanhwa har varit väldigt lyckosamt och sålt artilleripjäsen K 9, en mobil kanon, till flera länder. Men Hanhwa har ett stort stöd av den koreanska staten. De sålde nyligen flera hundra stridsvagnar till Polen men då stödköpte samtidigt den sydkoreanska staten statsobligationer i Polen för flera miljarder kronor. Men Sydkorea ligger långt bort om det handlar om säkerhet och leverans.

Är du bekymrad för framtiden för kronjuvelen i svensk försvarsindustri, stridsfordon 90?
–Nej. Vi har en konkurrensfördel vad gäller stridsfordon 90 genom att vi de facto har åtta existerande kunder och vi har lagt 5 à 6 miljoner ingenjörstimmar på utvecklingen av stridsfordonet. Det är svårt att slå. Det kanske finns en fördel för ett bolag att verka så långt upp i landet. Innovationskraften som startade med Johan Hägglund har gått i arv. Alla medarbetare är engagerade eftersom Hägglunds är den största privata arbetsgivaren.

–Jag är uppvuxen på en bondgård öster om Gränna. Det finns en stolthet över det man tillverkar på en lokal ort.  Båda dessa mindre orter drivs av två stora frågor: Hur går det för det lokala affärslivet och hur går det för hockeyn.

Befintliga order:
Sverige, Storbritannien, Tyskland, bandvagnar BvS10 7 miljarder kronor
Sverige 127 bandvagnar BvS10, 2 miljarder kronor
USA Beowulf, 3 miljarder kronor
Uppgraderingar CV90 Sverige, Schweiz, Finland, Norge, Nederländerna, 20 miljarder kronor
Slovakien CV 90, 14 miljarder kronor

Slutförhandlingar pågår om:
Tjeckien CV 90 15-20 miljarder kronor