Annons

Annons

Refaat-el-Sayed.jpg

Refaat El-Sayed blev känd som framgångsrik entreprenör med pencillintillverkaren Fermenta under 1980-talet. I samband med doktorsbluffen 1986 lämnade han bolaget.
Refaat El-Sayed blev känd som framgångsrik entreprenör med pencillintillverkaren Fermenta under 1980-talet. I samband med doktorsbluffen 1986 lämnade han bolaget.

Advokatbyrå bestrider Refaat el-Sayeds stämning

Kanter advokatbyrå anser inte att rådgivningen som man gett Refaat el-Sayed i samband med tvisten mot Industrivärden var vårdslös.

Byrån anser att Refaat el-Sayed gick bakom ryggen på advokaten och lämnade ett motbud i förlikningen med Industrivärden som ledde till att förhandlingarnas lades ned.

Det var i slutet av november 2018 som Refaat el-Sayed lämnad in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt rörande vårdslösrådgivning. De stämda parterna var advokat Fredrik Elmér och Kanter Advokatbyrå. Nu svarar parterna på stämningen.

Den vårdslösa rådgivningen ska enligt Refaat el-Sayed  ha ägt rum i samband med stämningen mot Industrivärden år 2016 där Refaat el-Sayed krävde Industrivärden på 1,6 miljarder kronor för att få betalt för gamla avtal som tecknades i samband med Fermentaaffären för 30 år sedan.

Annons

Annons

Refaat el-Sayed har nu anlitat advokaten Percy Bratt (tidigare bland annat engagerad i fallet Dawit Isaak varit försvarare för pingstpastorn Åke Green) kräver ett skadestånd om 3,5 miljoner kronor jämte ränta solidariskt från advokatbyrån och Fredrik Elmér, som har anlitat advokat Torgny Wetterberg som ombud.

Advokat Fredrik Elmér och Kanter Advokatbyrå, som nu alltså anklagas för att ha agerat vårdslöst i sin rådgivning, svarar att klientens grunder/påståenden som återfinns i stämningsansökan inte är samstämmiga samt är oklara. 

Vidare uppger de att det inte finns någon grund för att advokaten ska ha ett personligt skadeståndsansvar.

”Det personliga betalningsansvaret för advokater som driver sin verksamhet genom juridisk person för vårdslös rådgivning är borttaget sedan många år. Förhållandet att Advokaten varit den som ansvarat för det uppdrag Advokatbyrån åtagit sig är inte tillräckligt för att ett personligt betalningsansvar för skada för Advokaten ska kunna uppkomma”, skriver ombuden från A1 advokater. 

Det framgår även av svaromålet att reklamation mot advokaten har skett för sent samt att reklamationen aldrig tillställts advokaten förrän genom delgivning av stämningsansökan.

Advokatbyrån bestrider bland annat att advokaten insett eller borde ha insett att klandertalan mot Industrivärden var utsiktslös. Byrån bestrider även att advokaten gav rådet till Refaat el-Sayed att inleda klanderprocessen. Advokat Fredrik Elmér fick uppdraget av Refaat el-Sayed att ta fram ett utkast på en klanterskrift och ”gjorde sitt bästa för att utföra detta arbete”. Advokaten och advokatbyrån medger att förutsättningarna för framgång med en klandertalan var osäker, vilket även omtalades för Refaat el-Sayed.

Vidare uppger advokatbyrån att Refaat el-Sayed inte lidit skada dels då fakturorna inte var ställda till honom utan till hans bolag.

Advokatbyrån uppger dessutom att Refaat el-Sayed inte följde advokatens bestämt uttalande råd i samband med förlikningsdiskussioner med Industrivärden. Han beslöt sig istället för att lämna ett motbud som helt stängde vidare diskussioner om förlikning med Industrivärden, framgår det av svaromålet. 

”Genom att Klienten inte följde Advokatens bestämda råd rörande förlikning varigenom denna gick om intet, kan under alla förhållanden inte Industrivärdens rättegångskostnader utgöra ersättningsgill skada för Klienten i anledning av påstådd vårdslöshet”.

Enligt advokatbyrån informerades Refaat el-Sayed om att utsikterna att få framgång med en klandertalan efter skiljedomen var mycket liten. ”Det påtalades bland annat att endast cirka sex procent av alla klanderprocesser var framgångsrika”, skriver advokatbyråns ombud som även poängterar att det lades ned mycket tid på klandersskriften där utkastet stämdes av med Refaat el-Sayeds andra ombud i skiljeförfarandet samt en extern ”erfaren advokat och skiljeman”. 

Advokat Fredrik Elmér lämnade ett utkast till klanderskrift den 13 januari 2017 till Refaat al-Sayed. Han var dock mycket tveksam till möjligheten till framgång och det hade han varit hela tiden, framgår det av svaromålet. Advokaten föreslog att docent Robert Nordh skulle utvärdera utkastet till klanderskriften. Nordhs slutsatser var att det saknas grund för klander.

Fredrik Elmér lämnade aldrig någon rekommendation till Refaat om att gå vidare med klandertalan, enligt svaromålet. ”Advokaten var dock inte av uppfattningen att en klandertalan var fullkomligt utsiktslös och hade heller ingen anledning att ha sådan uppfattning”, framgår det.

Refaat al-sayed beslutade att ge advokaten uppdraget att lämna in klanderskriften till hovrätten. ”Beslutet att ge in klanderskriften togs av klienten efter att klienten, utan Advokatens närvaro, gjort en egen utvärdering tillsammans med sina rådgivare”.

Klanderskriften gav in den 3 mars 2017.

Fredrik Elmér uppger att han uppfattade att ett avgörande skäl för beslutet att ge in en klandertalan var för att försöka få till en uppgörelse med Industrivärden och att han därför ville hålla ”grytan kokande”.

Advokaten försökte efter detta få Refaat el-Sayed att gå med på en förlikning med Industrivärden. Industrivärden ville dock inte gå med på något bud över 1 miljon kronor. Refaat al-sayed ville inte gå med på en förlikning under 3 miljoner kronor. Förlikningsmöjligheterna gick därför om intet.

Efter skiljedomen har Advokatbyrån fakturerat 2,5 miljoner kronor till Refaat al-Sayeds bolag, vilket var ”en betydande rabatterad prissättning mot klienten”.

Fakta: Tvisten mellan Refaat och Industrivärden

Refaat el-Sayed och Industrivärden ingick den 15 december 1986 ett avtal rörande aktier i Fermenta AB som Refaat ägde eller hade option att förvärva från tredje man. De ägda aktierna var pantsatta. 

Refaat el-Sayed menade att avtalet gav honom rättigheter mot Industrivärden, bland annat innebärande att Industrivärden skulle redovisa resultatet av en försäljning (för det fall den ägt rum) av de aktuella aktierna varefter försäljningslikviden skulle delas mellan parterna. 

Refaat el-Sayed menade sig ha framfört krav på redovisning vid flera tillfällen, vilket bestreds av Industrivärden. Industrivärden invände att alla Refaat el-Sayeds eventuella anspråk i anledning av avtalet var preskriberade. Industrivärden ville inte heller omtala vad som hänt med Fermenta aktierna. 

Detta förhållningssätt ledde till tvist mellan parterna. 

Klienten påkallade skiljeförfarande mot Industrivärden den 25 mars 2015 och slutförhandling hölls i slutet av september 2016. Skiljedom meddelades den 6 december 2016. Refaat el-Sayed var förlorande part i skiljedomen.

Läs allt om:

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons