Studier vid Handelshögskolan i Stockholm och ryskastudier i Uppsala tog Stockholmsbördige Erik Danemar ut i världen. Först till jobb på Sveriges ambassad i Moskva och sedan avslutning av ekonomistudierna på Oxford.

– Under min första sommar vid Oxford arbetade jag med internationella fredsbevarande insatser i forna Jugoslavien. Under den andra sommaren arbetade jag på Deutsche Bank, vilket sedermera ledde till ett erbjudande om anställning. När Deutsche sedan köpte en investeringsbank i Ryssland fick jag chansen att hjälpa till vid integrationen och att komma tillbaka till Moskva, berättar han.

Parallellt med jobbet i Moskva tog Erik Danemar en Executive MBA vid London Business School. Nästa anställning blev som CFO på Black Earth Farming (BEF), där han stannade i knappt tre och ett halvt år.

– Efter att ha hjälpt BEF att bygga upp sin finansavdelning och utveckla bolagets nya strategi, beslöt vi att flytta huvudkontoret och finansfunktionen från Moskva till Voronezh. När det projektet var avslutat lämnade jag BEF i april i år, och samma månad började jag på EF som landschef för vuxenskolorna i Ryssland.

Berätta om den rollen.

– Jag ansvarar för utvecklingen av vuxenskolorna i Ryssland och närliggande länder. Skolorna är högteknologiskt och funktionellt inredda utbildningsmiljöer. Vi försöker inte bara lära ut engelska på det mest effektiva sättet. Vi erbjuder även en liten del av den anglosaxiska miljön till de lokala studenterna. För jämte studier i språket är den sociala aspekten och kulturella miljön en viktig del av den studentupplevelse som vi vill leverera till våra studenter.  

Du har ju haft en fantastisk karriär på många sätt. Har du haft en karriärplan?

– Förmodligen en riktning snarare än en plan. Jag har alltid varit intresserad av ekonomi och finans samt av att arbeta internationellt i miljöer som jag uppfattat som intellektuellt utmanande, kreativa och entreprenöriella. Jag har haft ett intresse för olika affärsmodeller, vare sig det varit finansiell analys, finansiering, strategi eller verksamhetsutveckling. Inom denna intressesfär har jag sökt möjligheter, och samtidigt ständigt försökt utmana och utveckla mig själv.   

Hur skulle du beskriva de verksamheter som du jobbat och jobbar i?

– Jag skulle säga att Deutsche Bank var en väldigt entreprenöriell miljö, BEF involverade stora förändringsprojekt och att EF präglas av en kreativ och innovativ kultur för att ständigt utveckla verksamheten. 

Vad har varit ditt bästa karriärbeslut så här långt i livet?

– Att jag generellt sett varit öppen för nya utmaningar och möjligheter.

Vad krävs för att göra karriär i Moskva?

– Att kunna ryska hjälper. Även om allt fler ryssar pratar allt bättre engelska underlättar det att kunna kommunicera och bara att förstå ryska. En positiv attityd hjälper också i de flesta situationer och miljöer. I Moskva kanske en extra dos tålamod, vilja och envishet är bra att ha. Ryssland kan vara byråkratiskt, men när man väl kommer igenom de administrativa utmaningarna så finns stora möjligheter i det här landet.

Vad är svårast med att göra karriär utomlands?

– Att man måste vara mer flexibel men även hitta rätt balans mellan att själv anpassa sig och försöka förklara varför andra ibland bör anpassa sig. Det finns kulturella nyanser som kan vara svåra att hantera även om man är medveten om dem. Ibland gäller det att erkänna skillnader och prata om dem, snarare än att försöka få den ena sidan att anpassa sig till den andra.  

Vad är ditt bästa råd till svenskar som skulle vilja bo och arbeta i Moskva?

– Återigen, språk är en nyckel som i internationella sammanhang öppnar många dörrar. Ryska är viktigt för att underlätta kommunikationen såväl på arbetsplatsen som privat. Så om man vill bo och arbeta i Moskva är det därför bra att försöka lära sig språket. Att vara öppen och framåt är också alltid viktigt. Med den utbredda byråkratin här är det viktigt inte ge upp om saker ibland kanske verkar krångligare än de borde behöva vara. 

Vilka är de största skillnaderna mellan svenskt och ryskt arbetsliv?

– Alla människor är individer och har sina egna karaktärsdrag. Det är därför farligt och ofta orättvist eller missvisande att generalisera. Men om jag ska försöka hitta några kulturella säregenskaper så är min erfarenhet att ryska organisationer och ryssar är mer processinriktade och mindre resultatorienterade än svenska, på gott och ont.

– Initiativtagande, kreativitet och abstrakt resonerande kan också skilja sig åt mellan våra kulturer, även här med både respektive för- och nackdelar.

– Genom sin processorientering kan ryssar ibland definiera sina roller smalare än en svensk kanske skulle göra. Detta kan ibland hålla tillbaka deras utvecklingspotential utanför deras ansvarsområde, men å andra sidan blir de ofta oerhört duktiga specialister som arbetar effektivt och produktivt, och som med rätt laganda kan åstadkomma imponerande resultat.

– Motivation kan också se annorlunda ut, till exempel kan interna tävlingar och erkännande inom gruppen vara mer effektiva redskap för att motivera ryssar än i andra kulturer. I en internationell företagsmiljö kan man försöka uppmuntra och odla de bästa sidorna av olika kulturer, med gott samarbete och bättre produktivitet som resultat. 

– Vidare är min uppfattning att man ofta kommer längre med rak och klar kommunikation i Ryssland framför indirekta eller försiktiga antydanden.

Till sist, tror du att du kommer återvända till Sverige någon dag?

– Ja, det har jag alltid trott att jag kommer göra, säger Erik Danemar.