Emma Gyllenberg har pluggat i både hemstaden Lund och vid flera utländska universitet. Allt som allt blev det en jur kand och en fil mag i statsvetenskap.

– Jag minns att jag som student slets mellan intressena för juridik och statsvetenskap; juridiken som arbetsverktyg fascinerade mig, samtidigt som jag hade ett starkt samhällsintresse och inte ville överge statsvetenskapen, berättar hon.

Efter studierna flyttade hon till Stockholm och fick sitt första jobb som handläggare för asylsökande på Migrationsverket.

– Det var på flera sätt det svåraste jobb jag haft. Jag kom som ung, rätt från utbildningen, med mycket teori men relativt lite praktik. Sedan skulle jag samtala med människor som ofta var i djup kris på grund av fruktansvärda erfarenheter.

– Jag blev väldigt berörd, men behövde ändå vara professionell. Förutom min empati behövde de här människorna konkret hjälp, och det var ofta frustrerande att ha idéer som inte kunde genomföras på grund av asyllagstiftningen, bristande politisk vilja eller brist på resurser inom Migrationsverket.

Emma Gyllenberg gick vidare till notarietjänst på tingsrätt och länsrätt, och sedan beslutade hon sig för ge sig in i affärsjuridiken.

– Först på RydinCarlsten Advokatbyrå och senare Advokatfirman Lindahl. Innan jag flyttade till Norge jobbade jag också som bolagsjurist på dataföretaget Dell – det gav mersmak. 

Varför satsade du på affärsjuridik?

– När jag satt ting upptäckte jag att civilrätten var mycket intressantare och mer utmanande än vad jag upplevde under utbildningen. Efter två statliga jobb var jag också nyfiken på hur det skulle vara att jobba privat.

Sedan flyttade du till norska Sandefjord, hur kommer det sig?

– Min sambo fick först jobb i Norge. Efter en slitsam tid med pendling för hans del, då jag var själv med våra två små barn i Stockholm, flyttade vi efter. 

Berätta om ditt nuvarande jobb.

– Jag är Senior Legal Counsel på norskägda Jotun Group, en av världens största färgproducenter med verksamhet i över 100 länder och cirka 10 000 anställda.

– Vi är ett litet team av advokater som jobbar brett inom affärsjuridik, i Norge och i dotterbolag i alla världsdelar, vilket också ger möjlighet att få resa.

– Jag jobbar mest med avtalsrätt, arbetsrätt och konkurrensrätt. Som en del av koncernstaben deltar jag även i koncernens strategiska beslut och får erfarenhet av affärsutveckling och andra områden utanför juridiken.

– Det roligaste med jobbet är att jag tar mig an all sorts affärsjuridik, också i andra jurisdiktioner, och att jag får ha kontakt med kollegor från hela världen. Min arbetsplats är dynamisk, jag utvecklas konstant och min arbetsgivare ger mig rätt mandat och handlingsutrymme.

Vad skulle du säga krävs för att göra karriär i Norge?

– Att man vågar prova och har inställningen att allt kommer att bli bra! Norrmän gillar och är vana vid svenskar och ser normalt inga svårigheter i att anställa en svensk. Tvärtom anses vi vara arbetssamma och lojala. Norrmän kan mycket mer om Sverige än vi kan om Norge!

– Det som gäller oavsett vart man flyttar är att man måste lita på sin kompetens, visa fram den, men också vara öppen för att karriären kan ta en annan väg än man tänkt – framåt, temporärt bakåt eller sidledes.

Vad tycker du är svårast med att göra karriär utomlands?

– Generellt kan väl tillgång till eventuella yrkeslicenser samt språket vara svårt. Som svensk advokat fick jag dock enkelt en norsk advokatlicens, det krävdes bara lite pappersarbete, och jag kunde börja jobba direkt. Flyttar man hit med enbart juristexamen är det mer komplicerat.

– Språket fick jag jobba mycket med i början, och gör fortfarande. Det är ibland frustrerande när jag har ont om tid och vill fokusera på juridiken. Jotun har engelska som koncernspråk, men det är ändå många avtal och kommunikation som är på norska. Skillnaderna mellan svenska och norska är fler än man tror.

– Hos den norska advokatbyrå som jag var på innan Jotun hade jag förmånen att ha en privatlärare för att lära mig skriva. Många svenskar i Norge lär sig varken tala eller skriva norska. Det beror nog mycket på att norrmännen förstår svenska så bra, och i många yrken är ett korrekt språk inte lika viktigt som i mitt. Det är synd, för det är roligt och tillfredsställande att lära sig ett nytt språk. Det känns också rätt att jag anpassar mig till språket i det land dit jag flyttat, än tvärtom.

Vilka är de största skillnaderna mellan svenskt och norskt arbetsliv?

– Jag upplever inte skillnaderna i arbetskultur inom juristbranschen som stora, och de märks först efterhand. Generellt tycker jag att man är mer ”rakt på sak” i möten och annan kommunikation i Norge. I Sverige lindar vi in tvistefrågorna och är mer försiktiga i dialogen. Båda taktikerna kan vara bra, men jag gillar den norska tydligheten!

– Jag tycker även att jantelagen är starkare i Norge och att min bransch är något mer konservativ, i alla fall om jag jämför Stockholm med Sandefjord, som är en mindre stad.

– Samtidigt vill jag ogärna generalisera utifrån endast mina erfarenheter, i slutändan är det kemin med medarbetarna som är av betydelse; mina kollegor är duktiga, roliga och orädda, de överraskar mig ständigt!

Vilket har varit ditt bästa karriärbeslut så här långt i livet?

– Det har varit att både bli en del av och lämna byråvärlden.

– Att bli en del av byråvärlden för att det inte finns någon bättre arbetsplats att skaffa sig erfarenhet av juridisk rådgivning av hög kvalitet, hitta sina specialområden och finslipa sina färdigheter. Som nyanställd tillåts du djupdyka i juridiken – bland annat fick jag möjlighet att studera amerikansk rätt vid Georgetown University.

– Att lämna byråvärlden på grund av att det är så mycket roligare att bara ha en ”klient” och att vara en del av ett större sammanhang, bidra till företagets utveckling och framgång, samt att ha kontaktyta med kollegor från alla delar av företaget. Som bolagsjurist jobbar jag självständigare, har ett större inflytande över mina egna deadlines och kan lättare få jobb och familjeliv att gå ihop. 

Vad är det bästa respektive sämsta med att bo utomlands?

– Det bästa är att Norge har en fantastisk natur, det finns mycket att uppleva och det är nära till skidbackarna! Norrmän är ett glatt och ärligt folkslag, men liksom med svenskar tar det lite tid innan man lär känna dem.

– Det är en bra känsla att ge sig ut på äventyr till ett nytt land, och lyckas med att finna både jobb och vänner som man trivs med. Barnen trivs väldigt bra – förskola, skola och utbudet för barnfamiljer är outstanding, och vi har nära till allt.

– Det sämsta är att jag saknar familj och vänner hemma – men det är ju inte så långt hem. Jag saknar också den svenska matkulturen, och utbudet i matbutikerna som är mycket bättre i Sverige.

– Ibland kan jag bli lite sorgsen av tanken på att barnen går miste om en del av svensk kultur och inte lär sig svenska lika bra som om vi hade bott hemma. För mig har det också varit en omställning att flytta från storstad till småstad.

Till sist, tror du att du återvänder till Sverige någon dag?

– Ja, det tror jag, säger Emma Gyllenberg.