Nu har lyfts ett förslag från regeringen om att införa en så kallad bankskatt. Förslaget bygger på att bolag inom den finansiella sektorn ska betala en högre arbetsgivaravgift än andra branscher. Den skall höjas från idag 31,42 procent till 46,42 procent, en höjning med hela 47 procent från rådande nivå!

Sanningen är dock att den drabbar inte bara banker utan alla företag i den finansiella sektorn som ej är momspliktiga. I Sverige finns, förutom de stora bankerna och försäkringsbolagen, kring 2.000 företag i den finansiella sektorn. Det är allt från värdepappersbolag, små lokala försäkringsbolag och fondkommissionärer till rådgivningsföretag och försäkringsförmedlingsföretag. Många är små ägarledda bolag med 1-9 anställda.

Magdalena Andersson motiverar den höjda skatten med att bolag inom den finansiella sektorn har haft en skattefördel av att inte vara momspliktiga. Det är dags för Finansministern att lära sig grundläggande företagsekonomi tänker jag. Moms är ett nollsummespel för alla företag som är momspliktiga, det vet alla företagare om. Det är slutkonsumenten som är den som de facto betalar moms på inköp av varor och tjänster.

Bolag som ej är momspliktiga kan alltså inte yrka avdrag på sina momsutgifter och redovisar ej heller någon ingående moms eftersom intäkterna inte omfattas av moms. Bolag inom den finansiella sektorn betalar därmed 25 procent mer för inköp av varor och tjänster till sina verksamheter, vari ligger skattefördelen i det Magdalena Andersson?

Det är även ytterst pinsamt att delar av journalistkåren samt politisk opposition har svalt retoriken med hull och hår utan att ifrågasätta Finansministerns kompetens kring momsfrågan och hur hon kan koppla ihop den med frågan om bankskatt.

De stora bankerna och försäkringsbolagen kommer sannolikt påskynda den outsourcing, som redan sker, av administrativa tjänster till Baltikum och andra länder med lägre lönekostnader. Det kommer att kosta tusentals jobb för den svenska arbetsmarknaden och branschen i synnerhet. De små ägarledda, lokalt förankrade bolagen däremot, de kan inte be sin personal att flytta till Vilnius eller Riga. De får vackert betala och Sverige får betala med att dessa bolag tänker sig för både en och flera gånger innan de rekryterar ytterligare personal.

Det skrivs i media om i synnerhet bankers goda vinster och det sticker naturligtvis i ögonen på många. Men skall en regering ägna sig åt att särskilt beskatta branscher utifrån att det kanske finns en eller några företag i branschen som tjänar mycket pengar? Kommer man därmed sänka skatten för den branschen om det blir sämre tider framöver? Vilken bransch står på tur att få höjda skatter därför att en eller några stycken stora bolag tjänar mycket pengar? Detta och en hel del andra företagarfientliga förslag skulle jag gärna tala med dig, Magdalena Andersson om.

Jag tycker vi skall vara tacksamma för att vi har industrier med stora bolag som tjänar rejält med pengar. Det är bra för Sverige och bra för statskassan. Bra för småföretagen som ofta är underleverantörer till de stora bolagen. Ju bättre det går för de stora, desto bättre för de små och bättre för vårt land!

Pontus Hittrich, senior rådgivare på Placeringsrådgivarna