Annons

Annons

mikael_ericson_534.jpg

Mikael Ericson, vd och koncernchef Intrum justitia.

Sena betalningar slår mot småföretagare och jobben

I Sverige är både konsumenter och företag generellt sett ganska goda betalare. Det är både bra och viktigt. Men det råder en obalans i näringslivet där småföretagare upplever att de pressas till långa betalningstider av sina, oftast, väsentligt större kunder. På platsen sämst i klassen avseende dåliga betalningsvillkor hittar vi den offentliga sektorn. Och detta kostar jobb, närmare bestämt 67 000 arbetstillfällen i Sverige. Det skriver Mikael Ericson, vd och koncernchef, Intrum Justitia.

Att få betalt i tid spelar stor roll för företag, det märks särskilt då nästan tre av tio svenska företag säger att sena betalningar hotar företagets överlevnad, enligt årets European Payment Report av oss på Intrum Justitia. 

Två av tre svenska företag säger att de blivit tillfrågade att acceptera längre betalningstider än de är bekväma med, vilket är en kraftig ökning från förra årets knappa hälften. Det ger vid handen att fler och fler utnyttjar sin ställning och begär orättvisa betalningsvillkor och betalar dessutom senare än överenskommet. För en liten företagare som ska betala såväl räkningar som lön i slutet av månaden är en god likviditet en avgörande framgångsfaktor, och 38 procent upplever att sena betalningar gör att man är pressad på likvida medel. 

Men problemet finns inte bara i näringslivet – av svenska småföretag uppger en av åtta att pressen att acceptera dåliga betalningsvillkor kommer från offentlig sektor. Dessutom har offentlig sektor inte bara längst avtalade betalningstider – men tar också längst tid på sig att faktiskt betala. I genomsnitt betalar offentlig sektor på 33 dagar i år jämfört med 31 dagar förra året. Utvecklingen går dessvärre åt fel håll. 

Annons

Annons

Tio procent av svenska företag uppger att de skulle kunna anställa om de bara fick betalt i tid. Om en av tio svenska företag anställer en person till motsvarar det 67 000 jobb och 17 procent av Sveriges arbetslösa. Vilka andra relativt enkla insatser kan minska arbetslösheten med 17 procent? 

Vi är glada för att ämnet betalningsvillkor och sena betalningar fått ett sådant politiskt och medialt uppsving då detta problem är något vi via European Payment Report belyst i snart ett decennium. Nu handlar diskussionen om lag vs frivillig kod – men alla är överens om att något måste göras. Detta är i grunden positivt. 

Det som är bekymrande är att offentlig sektor lytt under tvingande lag sedan 2013, och att även företag bör betala inom 30 dagar. Den verkar dock vara verkningslös. Lagen stipulerar att offentlig sektor ska betala på 30 dagar men de fortsätter att betala för sent och att pressa sina underleverantörer. Endast drygt varannan företagare i Sverige är medveten om svensk lag som faktiskt ger vid handen att företag får ta ut en kostnad för fördröjda betalningar och kan kräva 30 dagars betaltid av offentlig sektor. Frågan är då om fler lagar faktiskt avhjälper problemet eller om vi måste få till stånd ett kulturskifte i hur företag beter sig mot varandra. 

Att betala i tid och skapa schyssta och lika villkor för alla borde vara en självklar del av ett företags hållbarhetsarbete. Därför tycker vi att regeringen borde införa betalningstider som en del av de nya kraven på hållbarhetsrapportering. Företag behöver bli medvetna om att de blir granskade och incitamenten i form av morot och piska måste öka. Regeringen måste också ryta till på skarpen mot de kommuner, landsting och myndigheter som själva inte följer lagen.  

För den enskilde företagaren, för jobben och för Sveriges tillväxt måste vi komma åt problemen med sena betalningar. Vi har helt enkelt inte råd att stå vid sidlinjen längre.

Mikael Ericson
vd och koncernchef, Intrum Justitia AB.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons