På tio år har skuldberget vuxit med cirka 34 miljarder kronor. De sammanlagda skulderna hos Kronofogdemyndigheten är nu uppe i 101 miljarder kronor. Sedan förra året har skulderna ökat med drygt 7 miljarder, vilket är närmare 20 miljoner kronor om dagen. Samtidigt ökar även antalet inkassokrav och antalet personer med skulder hos Kronofogdemyndigheten har återigen ökat något det senaste året. Konsumenternas totala skuld till inkassobolagen uppgick till 103 miljarder kronor vid förra årets slut, enligt Finansdepartementet.

– Det här är inte en hållbar utveckling. Överskuldsättning är ett mycket allvarligt problem för både den enskilde, för anhöriga och för samhället. Vi ser att skulder hos inkassobolag och Kronofogdemyndigheten fortsätter att öka och därför är det mycket viktigt att arbeta vidare för att hitta åtgärder som motverkar den utvecklingen. Jag ser därför fram emot att ta del av utredningens slutsatser, säger civilminister Erik Slottner i en skriftlig kommentar.

Utredningen föreslår bland annat ett system för skuld- och kreditregister, sänkt och breddat ränte- och kostnadstak, samt att huvudregeln för avräkningsordningen ändras vid avbetalning av skulder hos Kronofogdemyndigheten. I dag har flera länder i Europa någon form av skuldregister, privata eller offentliga. I Norge infördes under 2019 möjligheten att föra skuldregister med information om hur stora konsumtionslån kredittagarna har. Belgien och Nederländerna har centrala skuldregister och i Finland utreds frågan.

– Sverige har redan en välfungerande kreditupplysningsverksamhet och svenska banker har lägst andel problemlån i Europa, säger Gabriella Göransson, vd för UC, i ett separat pressmeddelande.

Hon menar att utredningens förslag om ett Skri-register har marginell effekt på att minska överskuldsättningen i samhället. Alla kreditgivare i Sverige har i dag mycket god tillgång till information som de behöver för att göra en gedigen kreditprövning, problemet är att det finns ett fåtal aktörer som har valt att inte använda tillgänglig information i sina kreditprövningar i kombination med höga räntor och kostnader för låntagaren.

– Nuvarande kreditregistersystem går att förbättra med små medel men som får stor effekt. De inkassoskulder som föreslås rapporteras in kan likväl rapporteras in i dagens system för skuldregister. Sannolikt kommer ett så kallat Skri-register ta längre tid att bygga upp än vad utredningen hävdar, säger Gabriella Göransson.

Gabriella Göransson menar att regeringen behöver gå fram med förslag som går att genomföra snabbt och som har effekt.

– Vi välkomnar förslagen att sänka räntetaket, införa ett kostnadstak och ändrad avräkningsordning på skulder eftersom vi då kan få bort avarterna på kreditmarknaden. Dessa har varit starkt bidragande till överskuldsättning hos vissa grupper. Åtgärderna med ränte- och kostnadstak bedömer vi är snabba och effektiva åtgärder, säger Gabriella Göransson.

Även om staten plötsligt bestämmer sig för att upprätta ett centralt skuldregister kan UC – som tillhandahållit kreditupplysningar sedan 1977 – ha en roll. Det sa Jeanette Jäger, koncernchef för Enento Group med dotterföretaget UC, till Realtid i maj förra året.

– Vill man minska överskuldsättningen måste kreditgivarna också tvingas ta del av den data som finns, sa Jeanette Jäger då.

Idag täcker UC 100 procent av alla bolån och 99 procent av alla ”osäkrade” lån – det vill säga konsumtionslån, kontokort och avbetalningar.

Utredningen, som beställdes av den tidigare regeringen i november 2021, föreslår också att Statskontoret ska få i uppdrag att analysera och utvärdera kommunernas budget- och skuldrådgivning för att det ska finnas möjlighet till likvärdig rådgivning över hela landet.

Här kan du läsa hela utredningen>>