”Dramatiskt höga nivåer” – boendekostnaderna stiger

Elen blir dyrare. Värmen likaså. Även vattenräkningarna stiger betydligt mer än de allmänna prisökningarna – i år igen.

”Kostnaderna ökar mycket, mycket mer än inflationen”, säger Björn Berggren, ordförande för Nils Holgersson-gruppen.

Boendekostnaderna för svenska hushåll ligger på ”dramatiskt höga nivåer”, enligt en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen, en sammanslutning av bostadsorganisationer.

Missa inte: Byggjobben kommer tillbaka – men inte bostäderna. Realtid

Kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten, avlopp och avfall har stigit med 6,9 procent i år.

”Det har ökat mer än tio gånger den allmänna prisutvecklingen”, säger Björn Berggren och pekar på att inflationen, de allmänna prisökningarna i samhället, under samma period ligger på 0,6 procent.

Elen, som innefattar kostnader för elhandel, elnät och elskatt, har gått upp mest – 12,4 procent på ett år. Kostnaden för avfall är närmast oförändrad jämfört med i fjol medan VA-avgifterna har stigit drygt 7 procent under året.

Fortsatt stora skillnader

Fjärrvärmen är dock den stora utgiftsposten när det gäller boendekostnader och där ser man en ”bekymmersam prisutveckling”.

”Kostnaderna ökar ju väldigt mycket. Det har bromsat in lite och då är det framför allt fjärrvärmen som faktiskt har bromsat in”, säger han och fortsätter:

”Men vi är ju redan på väldigt höga nivåer”, säger Berggren.

Läs även: Elpriserna rusar mer än inflationen – kan hämma tillväxten. Dagens PS

De senaste fem åren har totalkostnaden (fjärrvärme, el, vatten, avlopp och avfall) ökat med över 40 procent, enligt rapporten. Även var du bor i landet avgör vad räkningarna landar på.

”Det är väldigt stora geografiska skillnader. Vi börjar närma oss att det är nästan dubbelt så dyrt att bo på den dyraste orten jämfört med den billigaste orten”.

Årskostnaden för ett hushåll är som lägst i Piteå, 25 800 kronor. Högst är det i Gnesta där kostnaden uppgår till 45 800 kronor per år.