Nyligen uppmärksammades Ikeas problem i Ryssland, där öppnandet av ett nytt shoppingcenter försenades av trilskande myndigheter. Även om det officiella skälet var ett annat, misstänker möbeljätten att bolagets policy att inte betala ut mutor har spelat in.

När organisationen Transparency International rangordnar världens nationer efter grad av korruption hör Ryssland till de länder som får uselt betyg. Detsamma gäller andra viktiga tillväxtmarknader för svenska företag, som Kina, Indien och flera länder i Östeuropa och Sydostasien.

På byggkoncernen Skanska, som har verksamhet i ett tjugotal länder runt om i världen, är problematiken välkänd. Bolaget har tagit fram en policy mot korruption, som ibland kan vara smärtsam att efterleva:

– Vi kan få avstå från affärer, eller till och med låta bli att lämna anbud. Men vi tror att det här är rätt ändå, säger Axel Wenblad som är hållbarhetschef på Skanska.

Hans egen erfarenhet är att kraven på mutor både kan vara uttalade eller mer indirekta, som i Ikeas fall.

– Det finns många olika vägar det där kan ta, säger Axel Wenblad, som inte vill peka ut de länder där problemen har varit störst.

Men Transparency Internationals lista ger en ganska rimlig beskrivning av hur det ser ut.

Bo Karlström, som tidigare bland annat har varit chefekonom på Sida, är ordförande för Transparency Internationals svenska avdelning. Han tycker att korruptionen i utlandet borde diskuteras mer inom näringslivet, även om frågan är känslig.

– Men det är också så att flera svenska företag på senare år har börjat engagera sig väldigt starkt i det här, påpekar han.

Ska svenska företag vara verksamma i länder där korruption är ett väldigt utbrett problem?

– I princip tror jag det. Företag som kommer från relativt ”rena” kulturer som Sverige ska kunna fungera som rättesnören och trycka på emot öppnare och mer genomskinliga system, säger Bo Karlström.

– Sen kan man lägga till det mer cyniska resonemanget att drar vi oss ur så kommer andra skummisar in.

(TT) <http://www.tt.se>