I går offentligjorde infrastrukturminister Ulrica Messing att EU-kommissionen föreslår att Sverige får 768 miljoner kronor i stöd från EU:s solidaritetsfond. Men solidariteten sträcker sig inte till tyskägda Sydkraft och börsnoterade Telia Sonera, där staten äger 45,3 procent. (Finska staten äger 13,7 procent, vilket gör att svenska och finska staten tillsammans äger 59 procent av Telia Sonera).

Pengarna är öronmärka för offentliga utgifter enligt Ulrica Messing.

– EU-bidraget kan endast användas för stöd till myndigheter som drabbats av kostnader, till exempel vägverket, banverket och polisen, säger Ellinor Bjennbacke, Ulrica Messings pressassistent på näringsdepartementet, till Realtid.

EU-stöd till Telia hade bara varit möjligt om bolaget varit helägt av staten. Stämmer det?

– Ja, Telia kan inte få del av pengar från EU:s solidaritetsfond, förtydligar Ellinor Bjennbacke.

Telia har uppskattat sina kostnader för stormen till mellan 400 och 450 miljoner kronor. Som mest var 300.000 abonnenter drabbade.

I en skrivelse till Post- och Telestyrelsen, PTS, den 14 februari förklarade Telia att bolagets kostnader för att återställa teleförbindelserna uppgår till 366 miljoner kronor.

– Vi anser att det är kostnader för infrastruktur som är bidragsberättigade från EU:s solidaritetsfond och vår förhoppning kvarstår säger Jan Sjöberg, pressansvarig på Telia Sonera Sverige, till Realtid.se.

Hur mycket uppskattar ni att ni kan bli ersatta med?

– Hela beloppet på 366 miljoner kronor, förklarar Jan Sjöberg.

Hur är fördelningen av kostnaderna på 366 miiljoner om man delar upp dem på fasta nätet och mobilnätet?

– Det är inget vi går ut med offentligt, säger Jan Sjöberg.

Av Telias skrivelse framgår dock att driftskostnader och reinvesteringar i det fasta nätet står för 361 av de 366 miljonerna, och kostnaderna för skador i det mobila nätet stannar på 4,8 miljoner kronor.

Har Telia fått något underhandsbesked från PTS eller näringsdepartementet?

– Nej, vi avvaktar svar, säger Jan Sjöberg.

Det faktum att Telia Sonera är statsägt till 59 procent öppnar inte för EU:s bidragsmiljoner. EU:s regler säger att stöd från EUS solidaritetsfond inte kan utgå till dem som agerar på en konkurrensutsatt marknad. Om Telia kan få ersättning för stormskador på det fasta nätet som inte är konkurrensutsatt återstår att se. Fördelningen av stödmiljonerna beslutas av den svenska regeringen.

Sydkraft, som står för större delen av stomnäten i de stormdrabbade delarna i Sydsverige, får inte en krona i bidrag från EU eller staten, förklarar Stieg Claesson, informationschef på Sydkraft.

– Våra kostnader för stormskador är 1,3 miljarder, som slår direkt på resultatet, säger Stieg Claesson till Realtid.se.

Sydkraft har nu i augusti intensifierat sina insatser på fältet.

– Det är fortfarande en del ledningar som inte är åtgärdade som ska upp eller ner i marken. Under sommaren har vi haft 300 man i reparationsarbeten. I september ökar vi insatsen och då kommer 530 man att arbeta med att avsluta reparationsarbetena, säger Stieg Claesson.

Men han vågar inte säga när Sydkraft kommer att vara färdigt. Av de totalt 400.000 drabbade elkunderna var det 250.000 hos Sydkraft.

Inte heller Telia är färdigt med sina reparationsarbeten av de stormdrabbade nätet.

– Mycket är lagat provisoriskt vilket beror på att röjningsarbetena fortgår. Våra reparationsarbeten fortsätter i höst och under nästa år, säger Jan Sjöberg på Telia.

När är ni helt färdiga?

– I slutet av nästa år eller under 2007, svarar Jan Sjöberg.

Skogsstyrelsen har beräknat kostnaderna för skador på skogsbruket till närmare 19 miljarder kronor. Det är röjningskostnader, prisförluster på virke och återplanteringskostnader.

Regeringens stöd till skogsägare beräknas kosta 2 miljarder kronor. Det betalas ut i form av skattereduktion på 50 kronor per kubikmeter. Dieselskattenedsättningen i Götaland kostar 200 miljoner kronor. Stöd för lagring av stormfällt virke, stöd till skogsvägar och slopade avgifter för ban- och farleder kostar tillsammans cirka 630 miljoner kronor.