Lars Calmfors

Är lagstadgade minimilöner en väg att gå?

– Ja, det vore ju en tredje väg. Statlig minimilön skulle visserligen vara högre än den lön som skulle sättas om den var helt konkurrensutsatt. Men det har visat sig att minimilöner har fått en väldigt liten negativ effekt för de länder som infört det. Men det är nog politiskt svårt i Sverige. Här säger man att svenska staten bara ställer till det om den blandar sig in i lönefrågan. Lönebildningen ska skötas av arbetsmarknaden.

Var blockaden mot det lettiska byggbolaget förenligt med EU:s lagstiftning?

– Det är i alla fall vad juristerna säger. Det omtalade tjänstedirektivet har inte antagits ännu.

Kommer det att antas?

– Under det senaste toppmötet den 10 mars riktades mycket kritik mot tjänstedirektivet. Kommissionen har nu sagt att det måste omarbetas kraftigt.

Av vilken orsak backar kommissionen i den här frågan?

– För att försöka förhindra den här typen av konkurrens. Det finns starka väljargrupper i de större EU-länderna som protesterar och som är rädda att förlora sina jobb. Och det är klart, öppnar man upp för utländska entreprenörer kommer det att få en gigantisk effekt på till exempel byggarbetares löner.

Vad anser du själv om att utsätta tjänstesektorn för helt fri konkurrens?

– Om man skulle få maximal vinst på handel, då skulle man öppna upp så mycket som möjligt. Å andra sidan finns det enskilda grupper som i så fall inte skulle kompenseras för detta. Möjligen finns det något som heter för snabb omställning till frihandel. Vi bör kanske göra det lite långsammare.

Vad är din prognos för tjänstedirektivet?

– Det kommer att skrivas om. Det kommer även fortsättningsvis att vara tillåtet att vidta stridsåtgärder i Sverige samt att hävda en minimilön i de länder där det för närvarande är lagstiftat.