Under tredje kvartalet minskade importen från Ryssland, från 7,1 miljarder kronor 2021 till 0,5 miljard 2022. Det innebär en nedgång med 93 procent, enligt statistik från Statistiska centralbyrån, SCB, som Kommerskollegium har analyserat. Bland de varugrupper som har bidragit mest till nedgången syns olja, kol, anrikat uran, järn och stål, trävaror, gödselmedel samt gummi. Det framgår av ett pressmeddelande.

– Inom flera områden har EU och omvärlden genom politiska beslut gjort det mycket svårt eller i vissa fall omöjligt att handla med Ryssland. Statistiken talar sitt tydliga språk – sanktionerna har genomslag, på flera sätt. Även de områden som inte omfattas av sanktionerna påverkas. Många betraktar i dag Ryssland som en osäker marknad och det har blivit lite av ett stigma att ha landet som handelspartner, säger Nils Norell, analytiker på Kommerskollegium i en skriftlig kommentar.

En varugrupp inom import som däremot ökar är aluminium. Under det tredje kvartalet i år har svenska företag importerat aluminium från Ryssland till ett värde av 112 miljoner, jämfört med 59 miljoner motsvarande period 2021.

Även Sveriges export av varor till Ryssland har minskat, från cirka 5,1 miljarder till 1,4 miljarder, under tredje kvartalet i år jämfört med motsvarande period förra året. Det är en minskning med 73 procent. Bland de varugrupper som har bidragit mest till nedgången syns industriella maskiner och apparater, fordon och elektronikprodukter.

Den varugrupp som har ökat mest är export av läkemedel. I EU:s sanktioner riktade mot Ryssland finns flera undantag, bland annat för export av varor till Ryssland för humanitära ändamål, vilket gör att export av till exempel läkemedel kan vara tillåten.