- Publicerad
Sverige investerar mer än något annat enskilt land i Estland, Lettland och indirekt även i Litauen. Och nu handlar det inte längre om större bolag som är ute efter billig arbetskraft, utan om mindre företag som vill sälja sina produkter och tjänster till en växande, och alltmer välmående, medelklass.
I maj 2004, när Estland gick med i EU, drogs korken ur flaskan. Under de första fyra månaderna efter EU-inträdet etablerade sig i snitt elva svenska företag per månad i Estland. I slutet av 1993 var antalet svenska företag etablerade i Estland 680, i februari 2005 var den siffran 770. Sverige ligger dessutom i topp när det gäller direktinvesteringar i Estland. Av de totala direktinvesteringarna stod Sverige för 42 procent under de tre första kvartalen 2004. Det visar statistik från Exportrådet.
– Estland har blivit en viktig ingång till Baltikum för svenska företag. Dessutom är Estland en starkt växande marknad. Utvecklingen går snabbt. Till exempel har landet procentuellt sett flest internetanvändare jämfört med alla de andra nya EU-länderna, säger handelssekreterare Petra Martinsson på Exportrådet i Estland.
Majoriteten av de företag som nu etablerar sig i Estland är handels- och konsultbolag.
– För närvarande arbetar vi tillsammans med en rad svenska konsultföretag som är intresserade av att hitta lämpliga inhemska partners. Svenska bolag har behov av partners med affärskontakter och lokalkännedomen. De svenska bolagen å sin sida bidrar med en ofta betydande internationell erfarenhet, säger Petra Martinsson.
I Lettland står svenska bolag för 13 procent av de totala utländska direktinvesteringarna. Även här ligger Sverige i topp. Av cirka 500 svenska bolag med ägarintresse i landet har 275 dotterbolag i Lettland. För några år sedan handlade det nästan uteslutande om större bolag som var intresserade av att förlägga produktionen i landet lockade av den billiga arbetskraften, men så är inte längre fallet.
– Den nya vågen utgörs av små- och medelstora företag, verksamma inom alla typer av branscher. Majoriteten är inte längre intresserad av att förlägga tillverkningen här, vilket är en rådande missuppfattning. De är här för att sälja sina produkter och tjänster till en växande medelklass som har allt mer pengar att röra sig med tack vare att lönerna stiger, säger Stig Friberg, handelssekreterare vid Exportrådet i Lettland.
Och även om Sverige, som står för 14 procent av direktinvesteringarna i Litauen, hamnar på en andra plats näst efter Finland, ligger Sverige på klar förstaplats om estniska företag med svenska ägare räknas in. I Lettland domineras direktinvesteringarna av bank- och telekommunikationsbolag.
