Trots ett lägre elpris än EU-snittet hör Sverige till de länder där konsumenterna lägger störst andel av sin inkomst på el. Förklaringen är att svenskarna gör av med mest el i hela EU.

I en rapporten från EU-kommissionen analyseras hushållens totala elkostnad med utgångspunkt från köpkraft, elkonsumtion, disponibel inkomst och elpris.

Med hänsyn till inkomst och köpkraft är elpriset 10 procent lägre i Sverige än EU-snittet.

I snitt lägger ett europeiskt hushåll 1,4 procent av sin inkomst på kostnader för elanvändning. Men svenska elkunder lägger hela 3,0 procent av inkomsten på el. Bara bulgarerna får betala mer, 4,1 procent, av sina inkomster. Elkunderna i Litauen och Grekland däremot kommer undan med 0,9 respektive 1,1 procent av inkomsten för sin elanvändning.

– Den totala elförbrukningen i svenska hushåll är 158 procent högre än genomsnittet. Vi bor i ett kallt land och vi har fortfarande många eluppvärmda hus, säger Tommy Johansson, avdelningschef på

Energimarknadsinspektionen.

Trots det betalar de flesta svenskarna sin elräkning i tid. Högst andel konsumenter som kommer på efterkälken med elräkningen finns i Bulgarien, Malta och Rumänien där nästan 60 procent har problem med att betala.

I Sverige, Danmark, Tyskland, Holland och Slovakien är det färre än 1 procent som ofta eller ibland inte klarar av att betala sin elräkning.

Den siffran kan ju möjligen ha stigit något efter de senaste två kalla vintrarna.

Enligt rapporten har de svenska elpriserna ökat med över 80 procent sedan 1999. Av EU-länderna är det bara Irlands elpriser som ökat lika mycket.

– Vi har inte varit med i utredningen så jag kan inte förklara den siffran.

Om det beror på att priserna var låga 1999 tack vare välfyllda vattenmagasin, också höga 2009 när kärnkraften drogs med stora problem borde det ha påverkat också de övriga nordiska länderna, menar Johansson