Även fast svensk tillväxt klarade sig bättre än vad de flesta prognosmakare trodde i början av året var utvecklingen likväl sämst av de så kallade G10-ekonomierna då den sjönk med 0,2 procent.

Genomsnittet i Eurozonen var 0,4 procent och den amerikanska ekonomin växte med hela 2,5 procent. Även Japan och Storbritannien växte snabbare än Sverige. Samtidigt var inflationen högre i Sverige än i alla dessa länder förutom Storbritannien.

Det finns flera anledningar till varför Sverige utvecklades sämre än motsvarande länder; baseffekter, räntekänslighet, lönerörelse, finanspolitik samt växelkurs och exportberoende för att nämna några.

Här är dock viktigt att komma ihåg att de flesta av ovan nämnda faktorer är på väg att vända runt och kan komma att stödja återhämtningen. Precis som inbromsningen gick snabbt för att så många faktorer samverkade och förstärkte varandra kan det motsatta ske när ekonomin bottnat ur.

Enligt EU:s vårprognos kommer tillväxten vara högre och inflationen lägre än i motsvarande länder 2025. Jag håller med om det men tror att skillnaderna kan bli ännu större, inte minst avseende tillväxten.

Folksams prognos är 0,5 procent tillväxt i år och 3 procent nästa år, vilket känns något konservativt givet att ekonomin kommer gå på flera cylindrar. När inflationen kommer ned blir reallönerna positiva igen, vilket stödjer konsumtionen, samtidigt som räntesänkningarna ökar disponibla inkomsten för räntekänsliga hushåll och stödjer investeringarna. Finanspolitiken förväntas bli betydligt mer expansiv och den svaga kronan ger stöd åt den viktiga exportindustrin.

En del av ovanstående faktorer gäller givetvis även för andra länder men Sverige står ändå ut på flera sätt.

1. Baseffekten är större och dessutom är den potentiella tillväxten i Sverige högre än i de jämförda länderna (ja, även jämfört med USA).

2. Sverige har varit mer återhållsamt med löner och finanspolitiska stimulanser varför man kan vara mer expansiv när inflationen sjunker under målet.

3. Kronan har inte bara försvagats mot euron och dollarn de senaste åren men även gentemot brittiska pundet (dock inte mot japanska yenen), vilket hjälper exportindustrin.

Sist och kanske viktigast, Sverige är mer räntekänsligt än omvärlden varför lägre räntor spelar större roll för den svenska ekonomin.

Som alltid är osäkerheten stor och även den här prognosen bör tolkas försiktigt. Men det finns en tendens att prognoser underskattar momentum i en ekonomi varför skillnaden mellan ett accelererande Sverige och USA, som de allra flesta tror kommer decelerera, kan bli ännu större än vad som ligger i prognoserna.

Marcus Svedberg
Chefsekonom, Folksam