Minskningen mellan det tredje och fjärde kvartalet 2023 kan delvis förklaras av en minskning i räntenettot, som över lag är svenska bankers viktigaste inkomstkälla. Lönsamheten är dock fortsatt på höga nivåer, både i ett internationellt och ett historiskt perspektiv.

Svenska bankers totala utlåning till allmänheten ökade med 0,4 procent under helåret 2023. Det är en betydligt lägre tillväxttakt än 2022 då den ökade med 8,1 procent.

För bolånebankerna och sparbankerna växte dock utlåningen till allmänheten snabbare än marknaden som helhet, de har därför fortsatt att ta marknadsandelar inom framför allt bostadsutlåning.

Konsumtionskreditföretagens utlåning ökade med 10 procent under året. Det är den kategori av banker som hade högst tillväxt i utlåningen. Framför allt är det utlåningen utomlands som vuxit.

Vid årsskiftet 2023/2024 stod de tre storbankerna för 57 procent av den totala bolånemarknaden i Sverige.

Provisionsnettot har generellt varit den viktigaste inkomstkällan för värdepappersbankerna. I takt med det förändrade ränteläget har dock räntenettot börjat utgöra en allt större andel av kategorins intäkter. Under helåret 2023 utgjorde räntenettot 38 procent av kategorins rörelseintäkter.

Just räntenettot är något som Per Lindvall skrivit om i flera krönikor:

”Vi kan förvänta oss att bankerna fortfarande inte vill berätta att huvudförklaringen till dessa stigande räntenetton är en direkt konsekvens av den förda penningpolitiken och att årets vinstökning till stora delar kan ses som en direkt subvention från Riksbanken och andra centralbanker.” Det skrev Per Lindvall i en krönika som publicerades den 17 oktober förra året.

Värdepappersbankerna var den kategori som hade högst lönsamhet under 2023.