– Det är en tidsfråga innan vi har en mer privatfinansierad vård. 40-talisterna och de yngre generationerna accepterar inte hur vården ser ut i dag, de kommer kräva mer. Sverige har både import och export av privata patienter, men vi är förbjudna att ta emot privata svenska patienter. Omvärlden gör att vi inte kommer att kunna stå emot, säger Stanley Holsteiner.

Stanley Holsteiner är en av få chefer inom sjukvården som inte är läkare. Det finns fler förklaringar till varför det är så.

För det första handlar det om att lagstiftningen tills för ett par år sedan förbjöd sjukvården att tillsätta en chef som inte var läkarutbildad. Den lagen arbetades så småningom bort från fackligt håll då tanken var att även sjuksköterskor skulle kunna bli klinikchefer.

Den tidigare lagstiftningen visar även synen på sjukvården och hur normen var och till stor del fortfarande är; att ekonomi och sjukvård inte ska blandas ihop. Ekonomi ska inte kunna styra sjukvård.

– Jag skulle vilja säga att vi har varit dåliga på att förmedla det ekonomiska tänkandet och nyttan av det. Läkare är ju i grunden duktiga på att prioritera resurser och det är ju en stor del av vad ekonomi handlar om, säger Stanley Holsteiner.

Lagändringen tog endast delvis bort kravet på en medicinskt utbildad chef. Stanley Holsteiners position som klinikchef delar han med en läkare som är medicinskt ledningsansvarig.

– Det är en självklarhet. Jag är inte skolad att ha medicinskt ansvar, säger Stanley Holsteiner.

Att han istället har en annan bakgrund än läkarens gör det dock mindre krångligt för honom att driva de ekonomiska frågorna.

– Det har saknats ett ekonomiskt tänkande och för mig är det lättare att föra fram ett sådant resonemang. Annars har det blivit lite av ”den blinde leder den blinde”, säger han.

Det är inte heller oväntat att det är just på S:t Görans sjukhus som Stanley Holsteiner är klinikchef. Sjukhuset ägs och drivs av Capio som är noterat på Stockholmsbörsens O-lista.

– Capio är ett privat aktiebolag med vinstsyfte. Vi måste fokusera på ekonomi för går vi back går vi i konkurs, säger Stanley Holsteiner.

Han jämför med Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm som drivs av landstinget och hur verksamheten kunnat klara stora underskott tack vare skattebetalarna.

– Traditionellt har man fostrats i en kultur där det varit bra med stora underskott för att kunna äska mera pengar, istället för att tänka kostnadseffektivt. Men det är andra villkor och krav i dag. Nu kan de inte göra på samma sätt som tidigare, säger han.

När Stanley Holsteiner talar är det lätt att få intrycket av att han arbetat inom vården under hela sitt yrkesverksamma liv. Men att han hamnade på S:t Göran våren 2003 efter tio år på Cap Gemini var egentligen en slump.

– Jag kom in som managementkonsult från Cap Gemini för att få ordning på det ekonomiska läget som då var utan kontroll.

Kirurgkliniken hade redan en utarbetad handlingsplan men tog in en konsult eftersom den tidigare ansvarige chefen hoppat av. Kliniken behövde tid för att hitta en ny chef och avtalade mellan tre och fem månader med Cap Gemini.

– De sökte en läkare och allra helst en kirurg. Men under mitt uppdrag hittade de ingen som passade och samtidigt tyckte de att jag var tillräckligt bra.

I juli 2003 tackade Stanley Holsteiner ja till tjänsten som klinikchef. Han hade då genomfört handlingsplanen som i stort gick ut på att jämna till kösituationen mellan kirurg- och ortopedkliniken och samtidigt ta bort en överkapacitet inom kirurgin som skapade underskott. Väntetiden för vissa ortopediska operationer var sex månader för vissa kirurgiska operationer med motsvarande medicinsk prioritet fem veckor.

Stanley Holsteiner såg till att operationssalarna utnyttjades maximalt genom att släppa en del av kirurgklinikens kapacitet till ortopedkliniken. På så sätt kortades köerna. En kapacitetsbalansgång som ständigt behöver ses över och förändras utifrån patientbilden.

– Det är mycket som är bra med dagens sjukvård, men för mig saknas flera operativa mätinstrument och så kallade early warning systems för att följa kvaliteten, säger Stanley Holsteiner.

Enligt Stanley Holsteiner har landstinget bra definitioner på kvalitetsindikatorer men det behövs fler och ännu bättre för att kunna styra verksamheten på ett bra sätt. Det handlar både om kvantitativa och kvalitativa mått som antalet operationer under en viss tid och upplevd kundnytta och kvalitet.

– Vi som är privatägda och som ifrågasätts av ideologiska skäl måste dessutom vara bättre än alla andra. Att vi sedan ställer det i relation till ekonomiskt utfall ser jag som en självklarhet. För utan lönsamhet finns det för oss ingen långsiktig kvalitet.