När så många väljer samma fond måste det väl vara ett bra val? Forskning visar att svaret ofta är nej.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

När så många väljer samma fond måste det väl vara ett bra val? Forskning visar att svaret ofta är nej.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Du öppnar din nätmäklare. Högst upp på listan: de mest köpta aktierna. De populäraste fonderna. Siffrorna imponerar. Hundratusentals personer har valt just den här fonden den senaste månaden.
Det måste väl betyda något?
”Man tittar på vilka som är de populäraste fonderna och de mest köpta aktierna – och så tänker man att det per automatik betyder att det här är ett bra val”, säger Niklas Laninge, sparpsykolog på Opti, till Realtid TV.
Men det stämmer sällan. Analysföretaget Dalbar i USA konstaterar år efter år att investerares största fiende är deras egna beteende. Bland de mest kostsamma misstagen: att följa flocken.
Beteendet har ett namn inom psykologin: sociala bevis. När du känner dig osäker söker du bekräftelse i vad andra gör. Det fungerar i många sammanhang – när alla springer från ett brinnande hus bör du också göra det.
Men finansmarknaden fungerar annorlunda.
”Bara för att hundratusen personer har valt att gå in i ett visst värdepapper eller köpt en viss fond så behöver ju inte det betyda att det är en bra fond, men folk tolkar oftast som det är så”, förklarar Laninge.
Problemet är tidsfördröjningen. När en fond blir synlig på listan över de mest populära har trenden ofta redan pågått en tid.
Priset har stigit. De som kom in tidigt har gjort vinst – men de som följer flocken köper ofta nära toppen.
Extremt höga köpsiffror är ofta en varningssignal snarare än ett kvalitetsbetyg.
När alla pratar om samma aktie, när fonder får rekordstor nettoinsättning på kort tid och när sociala medier fylls av samma investeringstips – då vänder ofta trenden.
Laninge betonar att det inte handlar om att ignorera all information om vad andra gör, men att förstå skillnaden mellan popularitet och kvalitet.
”Listan kan göras så lång”, säger han om de vanligaste misstagen som sparare gör.
Flockbeteendet är särskilt farligt i kombination med andra psykologiska fallgropar. När marknaden är volatil och känslorna är starka blir impulsen att söka trygghet i vad andra gör ännu starkare.
Men det är också då de värsta besluten fattas.
Laninge rekommenderar att du aktivt frågar dig själv varför du överväger en investering. Är det för att analysen är övertygande – eller för att alla andra verkar göra det?
På Opti arbetar man med att skicka ut påminnelser till kunderna i turbulenta tider, just för att motverka impulsiva beslut baserade på vad andra gör.
”Vi försöker komma ut med vältajmade små påminnelser som kan hjälpa folk att stanna upp”, säger Laninge.
Rådet är enkelt: tänk själv. Gör din egen analys. Och kom ihåg att när alla pekar åt samma håll kan det vara dags att titta åt ett annat håll.
ANNONS

Den investeringsprincip som dominerat kapitalförvaltningen i över fyra decennier ifrågasätts nu av bankerna själva. Många sparare kan ha fel balans i sin portfölj. I en not på måndagen förklarade Apollos chefsekonom Torsten Sløk att 60/40-portföljen är trasig, eftersom aktieavkastningen numera drivs av AI-koncentration snarare än konjunkturen, medan obligationsavkastningen styrs av finanspolitiska begränsningar i stället för …

Miljardären och hedgefondgrundaren Ray Dalio varnar för att kontanter, inklusive sparkonton och penningmarknadsfonder, är den sämsta investeringen sett över tid. Skälet är inflationen, som stadigt urholkar pengarnas köpkraft. I podcasten The Diary of a CEO beskrev Bridgewater Associates-grundaren kontanter som den sämsta placeringen över en längre period, rapporterar Moneywise. Missa inte: Tvärvändning för guldpriset efter …

Allt fler förmögna investerare vänder sig till AI-chatbotar som Claude och ChatGPT för att få råd om portföljer och skatt, även de som har råd med marknadens främsta rådgivare. Det uppger flera ledande personer inom förmögenhetsförvaltning ”Min personliga uppfattning är att ChatGPT är världens enskilt största investeringsrådgivare just nu”, säger Matthew Fleissig, vd och medgrundare …

En genomsnittlig svensk löntagare skulle behöva nära tre gånger sin lön för att ha råd med en bostad för en miljon euro, motsvarande drygt elva miljoner kronor. Trots det placerar sig Sverige i det övre skiktet i EU, i botten av tabellen krävs närmare åtta snittlöner. Euronews Business har utgått från ett typiskt lånescenario: 20 …

Många svenskar ärver först i medelåldern – långt efter att pengarna hade gjort som störst nytta. Nu höjer experter rösten för att gåvor under livstiden är ett bättre alternativ. Medianåldern för att ärva i Sverige ligger på omkring 55 år. Missa inte: Historiska arvsskiftet kan utebli: Ny siffra förändrar allt. Realtid Det är en tidpunkt …