Sverige har i dag etablerat informationsutbytesavtal med 29 länder.

Kronan på verket är det stundande informationsutbytesavtalet med svenskarnas favoritskatteparadis, Schweiz.

Men även med informationsutbytesavtal i hamn behöver det inte betyda ett hot mot svenskar med pengarna undanstoppade i det lilla alplandet.

Det måste finnas en misstanke om att en person undanhåller pengar i Schweiz för att svenska skattemyndigheter ska börja få fiska runt i den Schweiziska bankvärlden.

Något som alltså skatteexperten Erik Haglund anser begränsar sökandet med 98 procent. Men skatteverket ser inte det som det viktigaste.

– Vi är ute efter är de preventiva effekterna. Dels har vi fått en hel del frivilliga självrättelser, och dels vill vi att man i fortsättningen avstår från att undanhålla pengar genom att använda sig av de här länderna. Det är nog det absolut viktigaste, säger Göran Haglund, analytiker på Skatteverkets utlandsenhet.

Hur kommer informationsutbytesavtalet med Schweiz att vara utformat?

– Vi vet inte det i nuläget, utan det sköts av finansdepartementet. Men vi kommer inte att kunna be om kontoutdrag för alla svenskar med bankkonton i Schweiz. Vi måste ha en anledning att fråga om den personen och ha uttömt möjligheterna i Sverige att få fram information, säger Göran Höglund.

Bara 300 personer av de uppskattningsvis 70 000 -80000 svenskarna som har sina pengar gömda i det lilla alplandet har hittills lämnat in frivilliga självrättelser.

– Ja, det är hittills en relativt liten del som valt att göra frivillig rättelse. Men det ökar, hittills i år är det betydligt fler som valt att göra en rättelse än motsvarande period 2010. Det tar tid att ta fram information, säger Göran Haglund.

Skatteverket vill inte spekulera i hur mycket ett informationsutbytesavtal skulle innebära mätt i skatteintäkter. Hittills har de frivilliga självrättelserna totalt gett omkring 300-400 miljoner kronor.