”Hög inflation och räntehöjningar gör nu att hushållens konsumtion saktar in. Trots att svensk industri gynnas av ökad efterfrågan på investerings- och insatsvaror har BNP-tillväxten justerats ned markant och ligger under trend både 2022 och 2023”, uppger storbanken som menar att Riksbanken står inför en svår balansgång med uppdrivna fastighetspriser och en svensk ekonomi som är extra räntekänslig.

Risken för en allvarlig pris- och lönespiral anses dock låg.

– Utsikterna för den internationella ekonomin har försämrats markant. Det finns positiva motkrafter och huvudscenariot är fortfarande en global mjuklandning där BNP-tillväxten bromsar in måttligt och uppgången i arbetslösheten blir liten. Men med ett mer utdraget krig, hög inflation och centralbanker som måste fokusera på inflationen dominerar nedåtriskerna, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson i en skriftlig kommentar.

När det gäller övriga världen har SEB tydligt justerat ned sina prognoser sedan i maj, men jämfört med en uppdatering i slutet av mars står sig prognoserna generellt ganska bra. Detta trots att sannolikheten att kriget blir kort har minskat.

Global BNP väntas nu öka med 3 procent i år, vilket är drygt en procentenhet lägre än vad man trodde i januari. För nästa år är prognosen i princip oförändrad. USA väntas växa med 2,6 procent i år och 1,7 procent nästa år. Japan väntas växa 2,3 procent i år och 1,9 procent nästa år. Tysklands tillväxt väntas stanna vid 1,5 procent i år och sedan öka till 3,2 procent nästa år. Kina bromsar fortsatt in med en tillväxt på 5 procent i år och 5,2 procent nästa år.

– Riksbanken kommer att prioritera inflationsbekämpningen ett tag framöver. Men den kan samtidigt inte bortse från konsekvenserna av ekonomins stora räntekänslighet. Högt uppdrivna bostadspriser skapar risk för betydande fall om räntan höjs snabbt och mycket. Riksbanken står nu liksom många andra centralbanker inför en svår balansakt mellan inflationsrisker och realekonomiska risker, säger Jens Magnusson.