Växande utgifter bidrar till att statens budget visar underskott i år och nästa år, vilket gör att statsskulden ökar. Men försvagningen av statens finanser ser nu ut att bli något mildare än tidigare väntat. Riksgäldens nya prognos medför ingen större förändring i statens upplåningsplan. Det skriver Riksgälden i årets andra statsupplåningsrapport.
Svenska statsskulden ökar men i långsammare takt
– Vi är inne i en period då ökade utgifter tynger statsfinanserna samtidigt som en låg ekonomisk aktivitet dämpar skatteinkomsterna, vilket sammantaget gör att statsskulden växer. Men vi har ett starkt utgångsläge och har redan planerat för att öka statens upplåning, säger riksgäldsdirektör Karolina Ekholm.
Riksgäldens prognos visar ett budgetunderskott på 71 miljarder kronor 2024 och 56 miljarder kronor 2025.
I den makrobild som ligger till grund för saldoprognosen räknar Riksgälden med att den svenska ekonomin växer med 0,5 procent i år och ökar 2,3 procent nästa år.
Arbetslösheten beräknas ligga på 8,4 procent i år och 8,3 procent under 2025.
Budgetunderskotten innebär att statsskulden ökar mätt både i kronor och som andel av BNP, från 16 procent i slutet av 2023 till 17 procent 2024 och 18 procent 2025. Den offentliga sektorns skuld ligger då på 33 procent av BNP.
