Experter: Regeringens elskatt en matematisk bluff

Elskatten höjd mer än den sänks

Civilingenjör Marcel Berkelder, energiexpert med över 40 års erfarenhet, har räknat på regeringens siffror. Hans slutsats är krass: regeringen höjde elskatten med totalt 9,9 öre per kilowattimme mellan 2022 och 2025 – nu sänks den med 9,88 öre.

”Matematikerna bland oss inser att regeringen inte sänkt elskatten, tvärtom, mot löftet har den höjts med 0,02 öre per kilowattimme räknat på 3-årsperioden”, skriver Berkelder för Magasinet Paragraf.

Detta trots att flera av Tidöpartierna gick till val på sänkt elskatt. Istället har den höjts två år i rad med totalt 12 procent för hushåll som en följd av den indexering som sker varje år, enligt DN.

Näringslivet: Sverige tappar konkurrenskraft

Kritiken möts dock av kraftigt mothugg från näringslivet. André Nilsson, näringspolitisk expert på Företagarna, anser att den skeptiska hållningen bygger på felaktiga premisser.

”Energitillgång är grunden för tillväxt. Alla rika länder har hög energiförbrukning – alla länder med låg energiförbrukning är fattiga. Att påstå något annat är att förespråka ett fattigare Sverige”, skriver Nilsson i en debattartikel för Aftonbladet.

Företagarna lyfter fram Sveriges unika miljömässiga position: svensk el genererar endast 36 gram koldioxid per kilowattimme, jämfört med Kinas 500 gram eller USA:s nästan 400 gram. Denna fördel borde utnyttjas för att locka elintensiv industri, menar organisationen.

”Det vore då ett svek att inte göra det mer attraktivt att bygga elintensiva verksamheter i Göteborg i stället för i Guangdong”, skriver Nilsson.

Energieffektivisering kontra elsubventioner

Helt annorlunda resonerar Lotta Bångens, generalsekreterare för Energieffektiviseringsföreningen. I en debattartikel för Aftonbladet kritiserar hon regeringens fokus som fundamentalt felriktad.

”I stället för att satsa miljarder på skattesänkningar och högkostnadsskydd borde man först investera i stöd för energieffektivisering”, skriver Bångens.

Enligt henne gick det tidigare elstödet 2023 till fel mottagare – de största beloppen hamnade hos hushåll med högst förbrukning, ”inte sällan till villor med uppvärmda pooler och golvvärme som aldrig stängdes av”.

De som däremot investerat i energieffektivisering fick inget stöd alls.

Norge varnar för eldammluckor

I Norge har man infört ett eltak på 40 norska öre. Där befarar man nu att ”eldammluckorna” öppnas och att det blir fritt fram att slösa el eftersom den subventionerade elen uppfattas som billig, skriver Berkelder.

Detta riskerar att påverka även Sverige genom den gemensamma nordiska elmarknaden Nordpool, där 15 länders tillgång och efterfrågan påverkar varandras elpriser.

Som kontrast lyfter flera experter fram Danmarks drastiska tillvägagångssätt – en sänkning av elskatten med 95 procent.

Nilsson kallar Sveriges sänkning för ”myrsteg jämfört med våra grannländer”, medan Ekenstierna menar att den danska modellen ”får ju verklig effekt på elräkningen”.

_ANNONS