Vänsterpartiet vill att staten investerar kraftigt i infrastruktur för att vända fyra års utebliven tillväxt. Det ovanliga är vilka partiet hänvisar till som allierade frågan.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

Vänsterpartiet vill att staten investerar kraftigt i infrastruktur för att vända fyra års utebliven tillväxt. Det ovanliga är vilka partiet hänvisar till som allierade frågan.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Ida Gabrielsson beskriver det som Sveriges största ekonomiska misslyckande.
Fyra år utan tillväxt. Företag som inte kan expandera. Infrastruktur som förfaller medan statskassan är full.
”Vi har i Sverige haft alldeles för strama ramverk och inte gjort de här underhållen och investeringarna så att företag och sysselsättning kan komma till”, säger Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson till Realtid TV.
Det ovanliga är inte att Vänsterpartiet vill att staten ska spendera mer pengar. Det ovanliga är vem partiet hänvisar till som stöd.
”Det är egentligen samma uppfattning som både arbetsgivarorganisationerna, Svenskt Näringsliv och fackförbundet har haft”, säger Gabrielsson.
Hon pekar på hur både LO och Svenskt Näringsliv kritiserat vad hon kallar Sveriges ekonomiska ”tvångströja” – de strama budgetramarna som begränsar statens investeringar trots att Sverige har nästan lägst statsskuld i hela Europa.
Partiet har tidigare motsatt sig det nya balansmålet för statsfinanserna och hänvisar istället till ekonomer som Lars Calmfors som argument för att ramverken behöver vidgas.
Om Gabrielsson bara fick driva igenom en enda reform nästa mandatperiod blir svaret tekniskt: förändra de ekonomiska ramverken.
Men exemplen på vad pengarna ska användas till är mer konkreta. Elpriserna hamnar först på bordet.
”Det är meningen att industrier och andra ska kunna fungera med den typen av viktig infrastruktur”, säger hon om elnätet.
Vänsterpartiet vill inte acceptera EU:s elmarknad där el säljs till högst bjudande, vilket enligt partiet sätter priserna för både svenska hushåll och svensk industri. Lösningen kallar de ”Sverigepriser på el”.
Järnväg och pendlingsmöjligheter nämner Gabrielsson som andra områden där företagen väntar på statliga investeringar som inte kommer.
Gabrielsson använder en bostadsmetafor för att förklara Vänsterpartiets syn på investeringar: det är bättre att åtgärda eftersatt underhåll direkt, istället för att skjuta upp det och därmed riskera att värdet minskar.
Poängen är att staten inte ska vidga budgetramen för att betala löpande räkningar, utan specifikt för investeringar i infrastruktur.
”Tillväxten bromsas ju in när sysselsättningen hålls tillbaka och företagen inte kan expandera. Då får vi sämre ekonomi och mindre pengar till välfärden”, resonerar Gabrielsson.
Om intervjun
Realtid har bjudit in samtliga riksdagspartier till studion för att prata om partiets ekonomiska politik. De får besvara liknande frågor och gess tillfälle att berätta hur de ser på svensk ekonomi inför valet 2026.
Liberalerna och Sverigedemokraterna har tidigare intervjuats. Framtida intervjuer med övriga partier publiceras löpande.
När samtalet vänder till fördelningspolitik hänvisar Gabrielsson till en rapport från den europeiska storbanken UBS som visar att Sverige har störst förmögenhetsklyfta i Europa.
”Nu har vi ju ytterligare haft en period där man har lagt de största budgetsatsningarna till den som har högst inkomst: över 70 000 i månaden”, säger hon.
Istället vill Vänsterpartiet kompensera låg- och medelinkomsttagare för inflationens reallönesänkningar.
”Det är ett ganska klassiskt sätt att stimulera ekonomin egentligen: se till att pengar kommer till de som använder dem i högst utsträckning”, säger Gabrielsson.
Bland partiets konkreta förslag finns också ett avskaffande av karensavdraget.
Gabrielsson beskriver det som orättvist eftersom tjänstemän kan jobba hemifrån vid sjukdom medan andra inte har den möjligheten.
I Vänsterpartiets budgetmotion för mandatperioden sammanfattas linjen: starka investeringar i näringsliv och industri kombinerat med satsningar på sjukvård och välfärd.
”Det hänger ihop”, avslutar Gabrielsson.
ANNONS
Det öppnar just nu i Stockholm restauranger i en takt som får 90-talet att se ut som en lång lunchpaus. Samtidigt pressas branschen från två håll, avslöjar Perfect Weekends redaktör Viggo Cavling i Realtid TV. Resultatet är en krogscen som blir både bättre och mer nervös. Hopp och förtvivlan i samma kvarter Stockholm har alltid …
Svenskarnas syn på den egna ekonomin är dyster. Trots utsikter om skattelättnader, högre löner och sänkt matmoms planerar hushållen att dra ner på allt från sparande till barnens fritidsaktiviteter. Ekonomijournalisten David Ingnäs menar att den psykologiska rädslan nu utgör ett större hot mot Sveriges återhämtning än de rent geopolitiska riskerna. En oväntat dyster prognos för …
Den geopolitiska oron och Donald Trumps återkomst i Vita huset kastar långa skuggor över världsekonomin 2026. Nationalekonomen Lars Calmfors varnar nu för att Europa måste förbereda sig på ett långvarigt tillstånd av amerikansk oförutsägbarhet och en ekonomisk politik som saknar intellektuell förankring. Trumps ekonomiska politik döms ut Lars Calmfors skräder inte orden när han analyserar …
Front Ventures har på kort tid gått från fintechinriktning till att bli en aktiv investerare i försvarssektorn. Bolaget fokuserar i dag på onoterade svenska och ukrainska försvarsbolag och har byggt upp en portfölj i takt med den snabba utvecklingen i branschen. Fokus ligger på bolag som redan har en fungerande produkt, men där nästa steg …
Trots att Sverige producerar mer el än vad landet förbrukar, tvingas svenska konsumenter se elpriset stiga i takt med de globala naturgaspriserna. Daniel Jacobs, redaktionschef på Dagens PS, förklarar att paradoxen grundar sig i en komplex och sammanflätad europeisk energimarknad där fossila bränslen i Syd- och Centraleuropa sätter priset för alla. Elpriset pressas av en …