Förmögenhetskoncentrationen har nått nivåer som får allt fler att ifrågasätta vem som bär ansvaret för samhällets kostsamma utmaningar.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

Förmögenhetskoncentrationen har nått nivåer som får allt fler att ifrågasätta vem som bär ansvaret för samhällets kostsamma utmaningar.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
En ny stor förmögenhetsrapport visar att 66 000 personer kontrollerar tre gånger så mycket kapital som hälften av världens befolkning.
Samtidigt accelererar den rikaste gruppens förmögenhetstillväxt långt snabbare än för resten.
”De är astronomiska”, beskriver Dagens PS redaktionschef, Edvard Lundkvist, klyftorna mellan de superrika och övriga.
Försvarsutbyggnad och klimatomställning kräver massiva investeringar. När samhället söker finansiering landar blicken allt oftare på dem som kontrollerar de största förmögenheterna.
Ett centralt argument pekar på att vissa har mer att förlora ekonomiskt.
”Alla förlorar ju förstås på ett krig. Men vilka förlorar mest ekonomiskt? De som har väldigt mycket egendom”, säger Lundkvist.
Stora fastighetsportföljer och omfattande företagsinnehav förlorar sitt värde om samhället inte kan garantera säkerhet och stabilitet. Därför växer kravet på proportionella bidrag från de som äger mest.
Avregleringar och lägre skatter har under flera decennier gjort det enklare att bygga stora förmögenheter.
Nu diskuteras om den utvecklingen ska rullas tillbaka.
Frågan får extra tyngd när klyftorna fortsätter växa. Den rikaste andelens förmögenhet ökar som tidigare nämnt fortfarande betydligt snabbare än övriga befolkningsgruppers.
Konsekvenserna av extrema skillnader syns redan. Fattigdom skapar lidande, men de växande klyftorna bygger också upp avundsjuka och slitningar mellan samhällsgrupper.
Gå tillbaka till historien för att förstå vad som står på spel, uppmanar Lundkvist.
”Slå upp en historiebok och titta på vad som händer om den här slitningen blir för stor. Då har det hänt väldigt extrema saker tidigare”, avslutar han.
ANNONS
Under Almedalsveckan har samtalen om demokratins framtid gått varma. I en intervju, sänd från Almedalen, reflekterar Stefan Engeseth och Jörgen Wahl över behovet av att förnya det politiska engagemanget och hur modern teknik kan användas för att överbrygga klyftan mellan medborgare och beslutsfattare. Målet är att flytta fokus från kortsiktig ”influenserpolitik” till långsiktig medborgardialog. I …
Akobo Minerals som är en av Etiopiens få producerande guldgruvor inleder året med sitt starkaste kvartal hittills. Samtidigt öppnar ett historiskt myndighetsbeslut dörren till internationell guldexport och nya finansieringsmöjligheter, samtidigt som arbetet med att öka produktionskapaciteten fortsätter. Det första kvartalet 2026 blev det starkaste i bolagets historia. Kombinationen av rekordproduktion och ett fortsatt högt guldpris …
Almedalsveckan lider mot sitt slut och Donners plats i Visby börjar tömmas på folk samtidigt som rullväskornas ljud mot kullerstenarna dominerar stadsbilden, säger Stefan Engeseth som rapporterat från ett Almedalen under valår för Realtid. Trots att besöksantalet under detta valår inte riktigt nådde upp till de högsta förväntningarna, har veckan präglats av en påtaglig intensitet. …
Almedalen är slut efter intensiva dagar präglade av extrem värme och tunga politiska diskussioner. Mitt i det traditionella minglet har samtalen i Visby i år dominerats av ett stort underliggande tema: hur Sverige ska navigera i en snabbt föränderlig och orolig omvärld. Ett av de absolut mest diskuterade ämnena under veckans seminarier har varit den …
Miljardvinster i den svenska bank- och finansbranschen väcker återkommande kritik från både politiker och allmänhet. Under 2025 gjorde de fyra storbankerna Swedbank, Nordea, SEB och Handelsbanken en sammanlagd vinst på 180 miljarder kronor. I det senaste avsnittet av Ekdals perspektiv slår Bankföreningens vd Hans Lindberg tillbaka mot kritiken och hävdar att debatten om bankernas lönsamhet …