Räntorna ligger redan nära botten och statsskulder i USA och Frankrike når rekordnivåer. När techbubblan spricker finns inga stimulanser kvar att använda, varnar Börsbarometern.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Nästa krasch blir värre: "Katastroftanke"
Börserna steg under oktober månad, men bakom uppgången växer en djupare oro.
Världsekonomin befinner sig i ett läge med räntor nära noll och statsskulder på rekordnivåer. Centralbankerna har redan använt sina verktyg.
”Nu har vi redan väldigt låga räntor i stora delar av världen och vi har redan väldigt stora skulder i många stater”, konstaterar Dagens PS redaktionschef Edvard Lundkvist i senaste avsnittet av Börsbarometern.
Värderingarna på osunda nivåer
Techsektorn visar höga värderingar som får allt fler att dra paralleller till tidigare bubblor. Vissa menar att priserna är motiverade, andra pekar på cirkelinvesteringar som driver utvecklingen.
Oavsett orsak måste den positiva spiralen nå ett slut förr eller senare – och den största oron gäller inte börsnedgången i sig, utan vad som händer efteråt.
”Hur ska man ta sig ur det här om det kommer en riktigt saftig lågkonjunktur?”, frågar sig Lundkvist – och fortsätter: ”Hur ska man gasa sig ur nästa kris?”
”Det är en katastroftanke man inte ens vill befatta sig med”, tillägger Dagens PS börsreporter David Ingnäs.
Centralbankerna har inga stimulanser kvar
Jämförelsen med finanskrisen 2008 blir smärtsamt tydlig. Efter den krisen tvingades världens ekonomier in i en period med nollräntor och massiva stimulanser.
Det var en minst sagt besvärlig tid, men centralbankerna och staterna hade utrymme att agera. Den möjligheten finns inte längre, menar Lundkvist.
Sverige står visserligen bättre rustat än många andra länder, men ekonomiska tungviktare som USA och Frankrike brottas redan med enorma statsskulder. Att bygga på skuldbergen ytterligare framstår som en farlig väg framåt.
”Vad innebär det för dollarn?”, undrar Lundkvist.
Fed måste välja mellan börs och ekonomi
En annan förändring sedan finanskrisen är hur tätt sammanflätade börsen och den reala ekonomin blivit. I USA tvingas Federal Reserve alltmer att ta hänsyn till börsutvecklingen i sina beslut, i tandem med statens intressen.
”Man har inte råd med en börskrasch, utan måste stimulera ekonomin till att klara sig framåt”, förklarar Lundkvist – och ställer den avgörande frågan:
”Var ska stimulanserna komma ifrån när man redan brottas med en omfattande skuldkris?”
Dollarn stärks medan guld faller
På kort sikt visar marknaden ändå tecken på stabilitet. Dollarn har återhämtat sig kraftigt och nått den starkaste nivån i dollarindex sedan före sommaren.
Den har återtagit sin status som säker hamn, medan guld tappat cirka 10 procent från sina senaste toppar.
De stora svenska bankerna har fått se sina prognoser om en dollar under 9 kronor slås i spillror. Istället försvarar dollarn en nivå strax över 9,50 kronor.
Långvarig smärta
För Lundkvist handlar konsekvenserna av en sprucken bubbla om hela ekonomins förmåga att hantera nästa verkliga kris – långt mer än en tillfällig börsnedgång.
”Den här oron kommer vi att få bära med oss de kommande åren”, säger han.
Börsnedgången kommer. Men när ekonomin redan står med ryggen mot väggen och verktygslådan är tom, blir varje krasch potentiellt mer förödande än den förra.
ANNONS
