1. Nyligen såg vi att Erik Penser lade ned sin tradingverksamhet. Vad har bankernas tradingverksamhet för framtid egentligen?

Michael Tiemann:

– Tradingverksamheterna kommer sannolikt genomgå stora förändringar med tanke på den nya skarpare lagstiftningen i USA som syftar till att begränsa bankernas egenhandel. Trenden att starta hedgefonder som tar risk istället för banker kommer sannolikt fortsätta.

– Tradingavdelningarna är ändå oerhört viktiga för att kunderna ska kunna få vettiga priser i alla typer av produkter oavsett likviditet. Denna så kallade Market Maker-verksamhet kräver riskmandat och de bör vara väl tilltagna så att alla flöden kan tillgodoses. Tradingverksamheten har också historiskt genererat stora vinster till bankerna och kan göra det också i framtiden. Det som hänt på Carnegie och HQ Bank har väl skrämt vissa styrelser och det har blivit politiskt inkorrekt att prata om satsningar på tradingverksamheten. Idag finns ett vakuum på den svenska tradingscenen och frågan är om det kommer att fyllas av svenska eller utländska banker. Jag hoppas att det blir företag som har sin personal här i Sverige.

Kerstin Hermansson:

– Vi tror att det alltid kommer att finnas behov av att ”mellanmännen” stödjer likviditet i handeln med finansiella instrument, det vill säga market making och exekvering. Särskilt behov finns för mindre likvida papper, i små marknader och udda instrument. Man ska inte glömma att det bara är en bråkdel av alla noterade/handlade instrument som har hög likviditet. Det är till och med så att vi kan förvänta oss att värdepappersmarknaden kommer att få en allt större betydelse för finansiering och för riskhantering på sikt. Bankernas och värdepappersbolagens market making och exekvering behövs som ett smörjmedel för att marknaderna ska fungera.

Andrew Milligan:

– Vi ser ett antal tradingföretag med problem runt oss. Allt från MF Global i USA till Penser nära oss. Men visst finns det en framtid för sådana handlare. Men tiderna förändras.

– Investerarna kommer inte längre att acceptera dyra, alltför komplicerade produkter eller fonder som säljs på dem med löftet om hög avkastning. Tradingföretagen måste förstå att investerarna blir alltmer sofistikerade. Att de letar efter kostnadseffektiva produkter som löser deras problem, att hitta vägar till att begränsa volatilitetens negativa effekter.

Claes Hemberg:

– Renodlade handlarbord har ingen framtid. Dagens privatinvesterare är för smarta för det. Bara de riktigt stora handlarborden blir kvar. De som kan samordna sin handel med andra verksamheter, som fondförvaltning, institutionell förvaltning och utlandsaffärer med mera kan hitta en roll. Men de renodlade handlarborden har svårt, mycket svårt. Nu drar uppsagda handlare runt kring Stureplan och letar efter jobb, men ingen behöver dem. Några av dem har börjat handla själva, som daytraders. Men det är en särskild värld, som inte alla klarar. Kanske hälften lyckas köra egen handel, på riktigt. Då kan de ändå köra småposter i småbolag med mera som andra inte kan. Det säger något om svårigheterna med korthandel.

Evert Carlsson:

– Ju fler som lägger ner – desto bättre blir det för den som orkar vara kvar.

2. Vad ser du för faktorer som påverkar tradingen?

Michael Tiemann:

– HFT-fenomenet har kommit för att stanna. De som tradar idag måste göra det på ett annat sätt än tidigare. Att tjäna pengar på att handla in och ut i olika aktier kortsiktigt har blivit svårare då likviditeten blivit mer flyktig och svårfångad. För att vara framgångsrik i sin handel krävs att man anpassar sig efter rådande omständigheter. En sådan omständighet är High Frequency-handeln. Att handla med algoritmer är vardagsmat idag och görs i stort sett av alla större aktörer, men den mer extrema formen av HFT kommer sannolikt att öka och jag betvivlar att det kommer lagstiftning mot det. Det skulle bara leda till att handeln flyttades. Tidigare har tradingavdelningarna också kunnat tjäna på sin derivathandel, men nya produkter på finansmarknaden har till viss del lett till att handeln i de standardiserade instrumenten minskat. För att öka flödet och intjäningen i denna handel krävs ökad kunskap i hela kedjan från kund till ledning och styrelse via mäklare och tradingen.

Kerstin Hermannson:

– Just nu pågår utveckling av en rad nya EU-regelverk som kommer att påverka handeln; man kan nämna CRD IV, MiFID, FTT, UCITs och förordningen om shortselling. Helt klart är inte hur de påverkar. Men skulle det vara så att kommissionens föreslagna regel att den som handlar med hjälp av algoritmer måste ställa tvåvägspriser oberoende av marknadsläget blir verklighet, så kommer vi in i helt nya förutsättningar. En annan faktor som kan påverka är om finansiell transaktionsskatt skulle införas; om det bara skulle bli i Eurozonen kanske vi kan attrahera en del handel till Sverige, om vi skulle omfattas av en sådan skatt försvinner förutsättningar för mycket av den handel som i dag finns för att underlätta för en väl fungerande marknad med god likviditet.

Andrew Milligan:

– Historien har visat att majoriteten av privatinvesterarna tyvärr följer trender i flock. Ja, en viss del volatilitet i aktiemarknaden uppmuntrar den mer spekulativa investeraren att handla frekvent kortsiktigt. Men även de mest riskbenägna investerarna drar sig tillbaka när det svänger för mycket. Även de mest professionella investerarna undrar var nästa politiska utspel kommer att ske. Vilket vi har sett, och fortsätter att se, i Europa.

– Mäklaraktiviteten syns tydligt när en klar trend bryter ut. Något som hedgefonder exploaterar och som sedan följs upp av kortsiktiga handlare, vilket omfattar många privatinvesterare. Vinster sporrar girigheten efter ännu mer vinst.

Claes Hemberg:

– Det mesta talar emot de gamla borden. Handlarborden sågs länge som säkra intäkter. De gjorde att man fick övervintra 10 år för länge. Nu bilden omvänd: istället för starka intäkter anses de idag allt oftare: osäkra och olönsamma.

Handlarborden har tappat i flera steg:

– borden har tappat sitt övertag i teknik och information. Idag kan vem som helst ha samma insyn hemma från köksbordet

– tuffare lagar kring insiders, rapporter, rådgivning, provisioner… allt styr mot en effektivare finansbransch. Tiden med övervinster är slut. Nu stängs handlarbord och bankkontor som det förr stängdes som matbutiker och postkontor.

– dessutom har branschen pressats av 90% lägre priser på handeln, pressade spreadar och snabbare handel. Det är fundamentala förändringar. Där robotarna höjt tempot ytterligare 1.000 gånger.

– lägg till finanskrisen där stora aktörer i brist på intern kontroll handlade sönder flera hundra år gamla banker.

– lägg till de många interna bedrägerierna och banker som kört omkull, på grund av handlarborden, senaste åren. Synen på egen handel har förändrats i grunden. Egenhandeln anses inte längre vara hedersam hjältar, utan snarare skjutfarliga cowboysare.

Evert Carlsson:

– För dåligt/naivt riskmanagement har skapat stora förluster i prophandel samtidigt som mer effektiv robothandel tagit över traditionellt mäkleri, vilket har sänkt lönsamheten. Fragmentiseringen av kundernas ordrar minskar värdet av en tradingavdelning.

3. Vem/vilka tror du blir vinnare i kriget om courtage-intäkterna, det vill säga mäkleriet?

Michael Tiemann:

– Vinnare är redan nu alla vi kunder som kan handla till bråkdelen av de courtage som rådde för 10 år sedan. Anledningen till detta är givetvis att teknologin gjort att vi alla kan handla med ett knapptryck ifrån köket. För att ett mäkleri skall ha ett berättigande krävs att man kan tillföra kunderna information, kunskap och tillgänglighet till marknaderna som de inte kan skaffa sig själva på nätet. För de mindre företagen krävs sannolikt att man nischar sig och är tydliga med sin nisch. För alla krävs sannolikt att man kan erbjuda intressanta föreläsningar, event och kundträffar. Jag håller sedan tidigare derivatseminarier för slutkunder och har nu tillsammans med den professionella Day Tradern Aleksandar Adamovic tagit fram en utbildning som riktar sig till privatinvesterare som är eller vill bli professionella Day Traders. Jag tror att denna typ av utbildning kan vara ett hjälpmedel för att behålla och nyrekrytera courtageintensiva kunder.

Kerstin Hermansson:

– Om detta har jag inte och ska inte heller ha någon annan uppfattning än att det brukar vara så att den vinner som tänker nytt och som har möjlighet att göra erforderliga investeringar. I just det här fallet tror jag att förmåga förutse regelverkets utveckling och påverkan har stor betydelse!

Andrew Milligan:

– Framtidens vinnare måste välja mellan kostnadseffektivitet eller investeringsrådgivning. I en värld med lågavkastning från de flesta tillgångsklasser är investerarna tvungna att minimera sina kostnader för handeln maximalt. Detta är orsaken till att vi har sett så stora inflöden till olika passiva investeringsslag. Fond-i-fonder har sett utflöden på grund av höga kostnader.

Prismässigt konkurrenskraftiga handelsplattformar har historiskt sett visat sig vara attraktiva. Tyvärr är kunskapen om hur man handlar globalt en bristvara. De behöver vägledning. De globala marknaderna är ihoplänkade. Korrelationen ökar mellan marknaderna. Skatte- och regleringsfrågor ökar i komplexitet. Vinnarna är också sådana som kan översätta sin marknadstro i kostnadseffektiva lösningar.

Claes Hemberg:

– Att göra en aktieaffär är idag inte svårare en att stämpla en bussbiljett. De gamla priserna rollerna och organisationerna kommer aldrig tillbaka. Några försöker lägga på lite analys, men även den finns idag vida spridd gratis på nätet. Några lägger på unik private banking, men så fort courtaget är över 0,05% så drar folk öronen åt sig.

– Den sista bastionen blir de som servar gamla Allemansfonder med mera med sin handel. Här har svenska folket 2.000 miljarder kronor. Avgifter per år är cirka 25 miljarder kronor. Deras höga avgifter ge utrymme för oförskämt lönsam aktiehandel. Att folk inte får några pensioner, bryr sig däremot inte bankerna om.

– Tyvärr föds mycket få nya banker. En barriär av lagar gör att den sista banken redan är född.

Evert Carlsson:

– Det finns idag nästan inga courtageintäkter jämfört med tidigare – vinnare blir den som snabbast anpassar sina kostnader och effektiviserar hanteringen.

4. Finns det någon ny kassako på värdepappersområdet för bankerna?

Michael Tiemann:

– Finansbranscher är mycket innovativa och hittar alltid på nya spännande produkter som attraherar kunderna. På 80-talet var det optioner, 90-talet warranter och på 00-talet ETF:er. Idag pågår ett regelrätt krig om medieutrymmet om de olika produkter som vill nå ut till slutkonsumenten. Certifikat, minifutures, CFD’s, Turbo Warranter, autocalls och ETF:er. Listan kan göras lång på alla produkter som nu marknadsförs hårt och lönsamheten är säkerligen god om du lyckas få stor omsättning i produkterna. Den produkt som är hetast 2012 kanske inte ens är skapad ännu?

Kerstin Hermansson:

– Några kassakor kan jag inte sia om från mina utgångspunkter.

Andrew Milligan:

– Kostnadseffektivitet och rådgivning är A och O för bankkunder. För mannen på gatan är privatrådgivarens råd och kunskap centrala. För den mer sofistikerade investeraren är bankerna tvungna att hitta en one-stop-shop lösning. Där kunden enkelt kan följa utvecklingen i sin portfölj och handla när de vill, var de vill. Ipad- och smartphone-generationen kan vara nästa kassa-ko för morgondagens Erik Pensers, som kan paketera ihop attraktiva produkter.

Claes Hemberg:

– På vanligt sparkonto har svenska folket glömt bort över 1.000 miljarder kronor. Där finns en rejäl hacka att hämta. Så fort sparare inte ställer krav ger det finansbranschen fria händer att experimentera. Vi kommer säkert att få se en serie obegripliga produkter, med ingen eller låg lönsamhet. Så länge de lovar att säkra större delen av kapitalet. Så kan banker som bränt sparare tjäna pengar på att brända sparare är rädda.

– Överlag pressas nu finansbranschen hårt av lagskrivarna, av myndigheter och av politiker. Det är en tvekamp, där bankerna försöker rädda sina lönsamma delar. Snacket går inte så mycket ut på att tjäna mer. Utan samhället kräver snarare motsatsen.

Evert Carlsson:

– Nix – förbättrad lönsamhet kommer genom tufft arbete samt en omstrukturering av branschen.

5. Vilken var veckans viktigaste nyhet?

Michael Tiemann:

– Den europeiska skuldkrisen och det räntetryck den medfört på eurozonens krishärdar.

Kerstin Hermansson:

– I min värld var det en stor nyhet att kommissionären med ansvar för finansmarknaderna uttalat att EU kommissionen kommer att tillsätta en grupp för att titta på separering av retail banking och investment banking för att reducera risk.

Andrew Milligan:

– Det är säkert en överraskning att jag inte nämner superkommittén i USA eller den misslyckade ränteauktionen i Tyskland. USA har varit paralyserat sedan försommaren. Medan tyska räntepappers avkastning varit för låga och för dyra att köpa så nära årsskiftet.

I stället så tycker jag denna veckas största nyhet är de amerikanska företagens vinstrapporter. I en tid då investerarna stirrar på politisk och geopolitisk risk, är det viktigt att komma ihåg att aktieinvesterare vinner på att se vinsttillväxt. Ännu en gång visar de amerikanska företagen vinst. I det tredje kvartalet växte de amerikanska företagens försäljning med 10 procent jämfört med i fjol. En stor förklaring till detta resultat är en stark export. Genom en kombination av kostnadsbesparingar och produktionsökningar visar amerikanska företag en vinst som är 16 procent högre jämfört med kvartal 3, 2010.

Claes Hemberg:

– Allemansfondernas efterträdare beslutades i riksdagen. Redan om en månad har vi två nya konton med rak låg skatt. Det gynnar de som sparar i aktiefonder och aktier. Kontona är nya kapitalförsäkringen och nya investerarsparkontot (ISK). Här kan vanligt folk sänka sin skatt på sparande och behålla betydligt mer i egen ficka. Men vi måste lämna gamla konton och öppna nytt. Och se upp för avgifter även här. Det finns alltid någon lurifax som försöker sälja på dig avgifter.

Evert Carlsson:

– Katastrofemissionen av tyska obligationer – marknaden skickar signaler till Tyskland.