– Under sommaren blev det tydligt att räntesänkningar har skjutits på framtiden. Skuldsatta hushåll och företag behöver ta höjd för högre räntor under en längre tid. Det samtidigt som köpkraften är svag och arbetslösheten vänder upp, säger Annika Winsth, Nordeas chefekonom, i ett pressmeddelande.

Riksbanken förväntas höja styrräntan i såväl september som i november och det dröjer till nästa höst innan styrräntan sänks.

– Kronans svaga växelkurs utgör en allt större risk. Den är ett viktigt skäl till att Riksbanken höjer styrräntan i höst. Räntehöjningarna tynger ekonomin i en redan vikande konjunktur, säger hon.

Dämpad världshandel sätter avtryck i exportsektorn. Transportsektorn och försvarsindustrin går fortsatt bättre, men det kompenserar inte för en svag orderingång och vikande investeringar i andra delar av industrin.

– Hushållen pressas från många håll, men har fortsatt starka balansräkningar som hindrar en djupare nedgång. Samtidigt blir finanspolitiken mer expansiv där en del reformer riktas mot hushållen, säger hon.

I första hand är det kommuner och regioner som får ta del av ytterligare ofinansierat statligt stöd. Men många utmaningar består och den offentliga sektorns bidrag till tillväxt blir begränsat.

– Sammantaget medför en högre ränta, ett varaktigt högre kostnadsläge och en svag omvärld att även nästa år blir trögt. Återhämtningen blir segdragen med tunga steg, om än i rätt riktning, säger Annika Winsth.