– Det här ser ut som pyramidspel, säger Jan Green på Finansinspektionen efter att ha tagit en första titt på artiklarna om Unaico och Sitetalk på Realtid.se.

– Och om du har en fond så måste du ha ett fondbolag och då behöver du tillstånd, säger Jan Green.

Unaico marknadsför en egen ”hedgefond” i London, I-investorclub, men saknar tillstånd att förmedla finansiella tjänster i Sverige och i Storbritannien.

Men Finansinspektionen har än så länge nöjt sig med att återge en varning som gäller för hela EU från systermyndigheten i Slovenien.

Konsumentverket utövar tillsyn enligt Marknadsföringslagen.

– Pyramidspel finns det uttryckligen förbud mot. Däremot säger man att om någonting omfattas av Lotterilagen så faller det istället under Lotteriinspektionens tillsyn, säger Malin Fors på Konsumentverket.

Vad är din bedömning av Unaico?

– Det är lite oklart. Jag kan inte göra den bedömningen just nu. Förarbetena till Marknadsföringslagen pekar på oklarheter i frågan om vilken lag som ska tillämpas, säger Malin Fors.

Ingen har klagat på Unaico och Sitetalk till Konsumentverket. Myndigheten kan ändå välja att öppna ett ärende på eget initiativ om tillräckligt många konsumenter verkar ha tillräckligt mycket pengar att förlora.

Det kan också Lotteriinspektionen göra. Här finns det redan ett ärende för Unaico, ett för Sitetalk och ett för Enigro. Myndigheten skriver brev till företagsledningen om det kan vara fråga om brott mot Lotterilagen.

– Finns det inget säte för bolagen eller annan koppling till Sverige så kan vi inte göra något.

Vad är annan koppling?

– Att man till exempel marknadsför något. Det finns ett främjandeförbud.

Jon Karlung, avgående vd på bredbandsoperatören Bahnhof som har Sitetalk och hundratusen andra som kunder, konstaterar att det ska mycket till för att Sitetalk ska behöva släcka sajten. Han har femton års erfarenhet av liknande situationer.

– Vi som operatör har väldigt svårt att agera polis och domstol. Om någon ringer och säger att en hemsida är olämplig – om vi stänger ner den kan ju vi bli stämda. Vi vill inte klä på oss någon domarhatt. Det måste rättsväsendet göra, säger han.

– Sedan finns det ju alltid gråzoner och fall där det uppenbarligen pågår grova olagligheter. Då har det hänt att vi stänger ner någon sajt. Men det ska mycket till. Allt bygger på att operatörens roll är som neutral kommunikationsförmedlare.

– Kommer det en dom så stänger vi ner. Svensk lag gäller. Vi har dessutom avtal med kunderna som säger att man ska följa svensk lag. Men vi stänger inte ner utan domstolsutslag som uttryckligen säger att vi ska stänga ner, säger Jon Karlung på Bahnhof.

– Det brukar liksom lösa sig. Vi har aldrig fått något sådant utslag. Det vanligaste är när polisen hör av sig och säger att det verkar som om ip-nummer si och så håller på med något fusk. Då ska det vara något mer än böter för att vi ska lämna ut något, om vi har uppgifterna.

– Efter Ipred har vi inte så mycket uppgifter kvar. Så det har blivit svårare att efterspana misstänkta brott.