Maria Landeborn tror också på ett ökat inflationstryck på grund av problemen med flaskhalsar i de globala leveranskedjorna om det blir så att vi spenderar mer tid hemma och mindre tid med att resa, umgås och äta ute och istället lägga mer pengar på att konsumera olika typer av varor.  

I ett tal förra veckan konstaterade Feds ordförande, Jerome Powell, bland annat att ökad smittspridning är inflationsdrivande och det är dags att begrava termen ”temporär” när det gäller att beskriva inflationen. Powell öppnade även upp för att trappa ner stödköpen snabbare trots omikronvarianten.

– Vi förväntar oss nu att Fed med start i januari kommer att minska stödköpen med 25 miljarder dollar per månad istället för nuvarande 15 miljarder, för att sedan höja räntan i juni, september och december, skriver Landeborn.

Då Danske Bank anser att osäkerheten är hög för tillfället både på grund av pandemin, men också den höga inflationen och de nedtrappade stimulanserna, så har banken sänkt sin rekommendation för globala aktier från övervikt till neutral.

Den förväntade avkastningen på ett globalt index de kommande tolv månaderna är 0-5 procent, och bankens experter bedömer att risken finns att volatiliteten förblir hög den närmaste tiden.

– Detta är dock inte samma sak som att vi väntar oss branta börsras. I grund och botten väntas tillväxten vara god även under 2022, och risken för en lågkonjunktur är liten. Om inte förutsättningarna förändras till det sämre så kan en eventuell nedgång på börsen vara ett bra läge att öka i aktier.

Danske Bank behåller en övervikt i amerikanska aktier som visserligen är högt värderade, men enligt banken också mindre konjunkturkänsliga. Däremot sänkar man rekommendationen för europeiska aktier från övervikt till neutral.

– Om nio dagar lämnar Fed ett nytt räntebesked och då kan vi få nya detaljer kring stödköpen samt en ny ränteprognos, skriver Landeborn.