Intervjun börjar på ryska när Realtid.se får en pratstund över telefon med Martin Hermansson på kontoret i Moskva.

– Da, ya slushajo? svarar en röst. [”Ja, jag lyssnar” på ryska.]

Hej, pratar du svenska?

– Ja, det gör jag. Självklart.

Hej, det är Realtid.se från Sverige.

– Ja, trevligt.

Är det Martin Hermansson?

– Det stämmer.

Säg till om du är upptagen?

– Nej, jag har tid så det är ingen fara.

Finns det möjlighet att prata lite om Rusforest?

– Jaja, självklart.

Hur länge har du varit där?

– Jag har varit i Ryssland sedan 2005 och jag tog över som vd i Rusforest här förra sommaren, den 1 juni 2010.

Och det var genom att Rusforest köpte ett ryskt skogsbolag som du ägde – var det så?

– Det var genom att vi började föra en diskussion om att slå ihop de här två bolagen – Rusforest och Nordic Timber Group (NTG), varav jag var vd och en av delägarna i det sistnämnda. Men det var andra inblandade som var huvudägare i NTG.

Den sammanslagningen blev klar nu under våren 2011?

– Exakt, exakt, exakt. Det har varit en massa formalia och lite andra grejer, men det blev klart nu. Det stämmer.

Hur stort blir hela Rusforests totala skogsbestånd efter det? Mäter man i hektar eller kubikmeter?

– Vi brukar faktiskt mäta i kubikmeter. Det är det som är den begränsande faktorn. Man kommer upp i 2,5-2,6 miljoner hektar skog och 2,8 miljoner kubikmeter avverkningsrätt.

Hur mycket av det var NTG?

– NTG stod för ungefär 800.000-850.000 kubikmeter.

Vad blev Rusforests prislapp för NTG i och med affären?

– Det är offentliggjord information. Prislappen blev ungefär 29 miljoner Rusforest-aktier motsvarande 350 miljoner kronor, vilket är det belopp som NTG:s ägare har stoppat in. Och sedan ökar köpeskillingen om Rusforest-aktien stiger, när man multiplicerar antalet aktier med börskursen.

NTG-ägarna fick alltså helt betalt med Rusforest-aktier?

– Ja, exakt. Och samtidigt var det några finansiella investerare som var aktieägare i NTG, som sålde sina Rusforest-aktier de fått i affären.

De aktierna köptes av East Capital, Alecta samt en större amerikansk fond. Bland annat ökade Alecta sin ägarandel till 9,5 procent och East Capital, som inte varit delägare sedan tidgare, förvarvade 9,8 procent. Den amerikanska fonden ökade sin ägarandel till strax över 10 procent.

– Ägarbasen förändrades i och med att NTG-transaktionen genomfördes med den efterföljande blockförsäljningen av Rusforest-aktier från de finansiella investerarna i NTG. Det är glädjande att alla större ägare är både långsiktiga och har god erfarenhet av Ryssland, säger Hermansson.

Vilka nyckeltal användes vid värderingen av NTG i affären? Var det kronor per kubikmeter skog?

– Det är svårt att prata om nyckeltal, men man kan säga att om man tittar på börsvärdet och skogsarrendena för Rusforest före affären (1,6 miljoner kubikmeter skog), och om man tittar på vad som betalades för NTG, så är det ungefär proportionerligt.

– Sedan vad gäller själva prisnivån i sig kan man jämföra med frågan vad en villa kostar utanför Stockholm. Priset på skogsarrenden i Ryssland beror på avstånden, i hur gott skick skogen är, vilken infrastruktur som finns och så vidare.

– Sammantaget blev värderingen av NTG i affären ungefär i paritet med vad Rusforest värderades till på börsen före affären, mätt per kubikmeter skogsarrende. Och det sammanföll ungefär med det belopp som NTG:s ägare har investerat.

– Eftersom jag var minoritetsägare i NTG var det inte jag som skötte förhandlingarna åt Rusforest. Det gjorde Per Brilioth, som är vd för Rusforests huvudägare Vostok Nafta, och han hade intresse av att det blev en rättvis värdering.

Förhandlade du alltså för NTG:s räkning i affären?

– Nej, jag förhandlade inte alls för NTG. Det gjorde de andra NTG-ägarna. Jag ägde bara 19 procent av NTG, så det var NTG:s huvudägare som för NTG:s räkning förhandlade i den här affären. Jag var utanför den processen kan man säga.

I dagsläget när NTG-affären har genomförts, så uppgår värdet på hela Rusforest till cirka 1,3 miljarder kronor på börsen enligt Bloomberg.

– Ja, det är efter affären. Exakt.

Och du själv är inte så himla gammal? Stämmer det att du är 28 år?

– Exakt.

Vad tror du det är som gör att du har fått jobbet som vd?

– Ja, för det första har jag som jag nämnde varit i Ryssland sedan 2005 och så har jag varit med om att expandera NTG under 2007, 2008, 2009 och 2010 med stora skogstillgångar. Det innebär att vi bevisligen lyckats göra saker som Rusforests tidigare ledning inte lyckades med.

– Dessutom är jag uppvuxen i skogsindustrin. Vår familj äger skogsmark i Västergötland och även sågverk. Jag brukar säga lite skämtsamt att när andra barn gick med sina föräldrar på cirkus, så gick jag med farsan ute i skogen och kollade på planteringar och gallringar. Så den biten har jag hemifrån.

Martin Hermansson berättar att han utbildat sig på London School of Economics och även talar flytande ryska.

– Det är ett stort förtroende jag har fått från Vostok Nafta och dess huvudägare familjen Lundin, att utses till vd för Rusforest. Och det är självklart att jag har genomgått en urvalsprocess för vd-jobbet. Det viktigaste är att jag har jobbat i 3-4 år på heltid med NTG och för dem som var på plats då står det klart vad som blev gjort under min tid där.

Gick det till så att du en dag sa till din pappa: ”Nu ger jag mig iväg till Ryssland för att se vilka affärsmöjligheter det finns där?”

– Nej. Nej, så var det inte. Det är inte så det funkar. Det var egentligen mer en tillfällighet ärligt talat.

– Jag flyttade inte till Ryssland för att hålla på med skog. Det var en annan bransch först och sedan blev det bara att det kom fram folk som var intresserade – ryska affärsmän och så vidare.

– Jag hade kontakter med industrialister – tillverkare av utrustning i Sverige som satte ihop ett konsultbolag år 2006, där idén var att matcha riskkapital med svensk kunskap.

– Men sedan när vi hade varit ute och rest i ett år så blev faktiskt det bästa och mest intressanta projektet de här skogstillgångarna i Archangelsk. Och jag paketerade och strukturerade projektet och presenterade det för två finansiella investerare.

– Sedan gick vi vidare med det och förvärvade de här skogsarrendena och köpte relaterade industritomter, järnvägsterminaler och började investera i en expansion av vägar, järnvägsterminaler och även i avverkning.

Var ligger det där? Är det uppe i Sibirien?

– Naa, Archangelsk ligger ungefär 100 mil norr om Moskva. Det är ungefär samma höjd som Jämtland. Det är Norrlandsklimat där och faktum är att avståndet från Archangelsk till Moskva är lika långt som från Archangelsk till Helsingfors, så det är ganska nära Finland. Det kan man se på kartorna.

– De andra klustren [av nuvarande Rusforests skogstillgångar] ligger i östra Sibirien, i princip ganska nära gränsen till Kina. Där ser vi leveranser med järnväg till kinesiska köpare i Kina, för det är där vi har nettotillväxten globalt i världen om vi pratar konsumtion och även möbelindustri och byggnation.

Men du själv är nu i Archangelsk?

– Just nu har jag varit i Sverige och kom tillbaka till Moskva under söndagen. Vi hade en road show där vi placerade en företagsobligation, så vi har varit ute i ungefär två veckor och har just kommit tillbaka. Den var på 500 miljoner kronor som hamnar på skuldsidan i Rusforests balansräkning. Det kan du se mer om i ett pressmeddelande som vi offentliggjorde under måndagseftermiddagen – hur det gick, vilka villkoren blev och så vidare.

Enligt pressmeddelandet har Rusforest emitterat företagsobligationer för 500 miljoner kronor med en årsränta på 11 procent och en löptid på tre år. Emissionen var från början avsedd att uppgå till 400 miljoner kronor, men den övertecknades. Kapitalet är tänkt att finansiera Rusforests expansionsplaner, inklusive avverkning och sågverk. Aktiemäklarfirman Öhman var finansiell rådgivare i samband med emissionen.

Vad är temperaturen där nu? Är det vår i alla fall?

– När jag kom till Moskva under söndagkvällen var det 18 grader varmt. Sedan faller det lite ner till 10 grader, för att bli uppåt 24 grader på dagen. Så det är inte sämre klimat här än i Stockholm sommartid, det är bara det att vintern är lite bistrare, men på vintern växer inte skogen ändå.

Skogen är alltså 100 mil norrut medan du sitter i Moskva? Borde inte du sitta där skogen finns?

– Jag brukar vara mycket på resa och ute i våra skogar. Det har varit strax över 300 resdagar på ett år för mig. Men Moskva är en konsolideringspunkt för oss. Där har vi vår finanschef och bolagsjurist i huvudsak. Det är för att det är väldigt svårt att hitta folk ute i regionerna som har erfarenhet av de internationella bokföringsreglerna IFRS eller motsvarande.

– Så vi har ett litet representationskontor här i Moskva. Sedan har vi dotterbolag med operativa chefer. Vi har exempelvis en vd för skogsbolaget i Archangelsk och en vd för avverkningsbolaget. Totalt är det cirka 3.500 anställda i hela Rusforest.

– Det är ganska klart delegerat vem som ska göra vad. Sedan kan jag fokusera på strategifrågor, om det finns förvärv att göra inom vissa områden, om vi ska gå vidare med ytterligare investeringar – vilket vi har lagt ned mycket tid på under det senaste året: Vi ska bygga bort flaskhalsar på sågverken och öka avverkningen i skogen.

Märker du av korruption och maffian någonting?

– Näee, maffian är väl bara ett koncept. Det finns ingen organisation i Ryssland som heter maffian. Sedan finns det oärliga affärsmän som tar till medel utanför lagens ramar. Det handlar snarare om många olika intressen i många olika branscher, men att det är enkelt att kalla det för en maffia kanske.

– Nu har väl många av de här stora kriminella affärsmännen som regel redan fört in sin business i en vitare, eller i alla fall grå, ekonomi. Så det är mycket som har förändrats sedan 90-talet givetvis.

– Sedan finns det korruption i alla utvecklingsländer, och Ryssland är inget undantag. Det ska man ha klart för sig.

Har ni varit tvungna att betala mutor?

– Nej, för fan. Det kan man inte göra.

– Vi som är ett stort svenskt eller utländskt bolag får spela på att vi är stora och har kontakter på federal nivå, vilket inte enskilda tjänstemän har. Vi arbetar väldigt mycket med de ryska ministerierna. Rusforests styrelseordförande Sven Hirdman har varit Sveriges ambassadör i Ryssland i tio år. Han känner flera ministrar.

– Likadant har vi bra kontakter ute regionerna med guvernörerna där. De brukar vara ganska rädda och vet inte hur de ska hantera utländska investerare. Det måste vara solklart att man aldrig ger en muta – även om det i vissa fall kunde ha snabbat upp tiden tills vi får något visst tillstånd.

– Om vi skulle ge oss in i det spelet så är det som regel kört tror jag.

Aktieinvesterare som överväger att köpa Rusforest-aktien kanske även är oroliga över om ryska staten ska konfiskera bolag som Rusforest och dess skogstillgångar. Finns det risk för det?

– Näe, det tycker jag inte. Risken för det var nog större i Sverige för 30-40 år sedan än vad den är i Ryssland idag. Det finns ju statliga bolag i Ryssland, men oroar man sig över att staten skulle konfiskera är man nog inte riktigt påläst om rysk realpolitik.

– Det är faktiskt en ganska liberal och genomtänkt ekonomisk politik som har förts i Ryssland de senaste åren, framför allt under finanskrisen. Man har räddat ett ganska omoget banksystem från kollaps. Det är klart att det var omoget och har endast funnits under en begränsad period.

– Och de har ingen statstskuld i Ryssland utan en statskassa. Man har den största valutareserven i världen efter Kina, och det är framför allt oljeintäkterna som ligger till grund för det. Jag brukar säga att det egentligen är ett ganska tydligt tecken på att man inte sätter sprätt på pengarna av politiska skäl. Man hade kunnat höja pensioner, löner för kommunalanställda och så vidare – men man har faktiskt inte höjt så mycket just för att inte driva inflationen och skapa osäkerhet i ekonomin.

– Så i den bemärkelsen är det väl ordning och reda.

Vem tror du kommer att vinna det förestående presidentvalet i Ryssland – den sittande presidenten Medvedev eller tidigare presidenten Putin?

– Det är svårt att säga. Det är väl ingen som vet. Det man har hört och fått reda på är ju att de båda är enormt goda vänner och har en gemensam politik. De har ju varit president och premiärminister nu och fått lika mycket makt var.

– Jag tror att de kommer att dela på de här positionerna de kommande fyra åren också. Och det kan mycket väl bli så att Putin kör fyra år och sedan går i pension för att sedan följas av Medvedev i fyra år. Medvedev är lite yngre nämligen.

Nu är ju Medvedev president och Putin premiärminister. Du menar att de bara byter post?

– Det kommer inte att komma in någon ny person i alla fall. Det står mellan dem och det innebär också en relativ stabilitet.

– Sedan är det klart att det inte har genomförts tillräckligt med reformer i den ryska ekonomin, såsom det borde ha varit. Det är väl en uppfattning som alla har.

Rusforest är alltså värt 1,3 miljarder kronor på börsen. Vad skulle värdet ha varit om bolagets skog värderades till samma nivå som marknadsvärdet på motsvarande svensk skog?

– Tar man det genomsnittliga försäljningspriset per hektar för skog i hela Sverige, så hamnar man på skog som har ett lika stort virkesförråd som det vi har i Rusforest. Då ligger prisnivån på 60-70.000 kronor per hektar, vilket är 10.000 dollar.

– Om du multiplicerar 2,5 miljoner hektar [skogsytan för Rusforests skogar] med 10.000 dollar så får du ett värde på 25 miljarder dollar, vilket är 150 miljarder kronor – vilket är mer än 100 gånger som mycket som Rusforest är värt idag på börsen.

Det är alltså likvärdig skog fast den skulle varit värd mer än 100 gånger så mycket i Sverige?

– Anledningen till att skogen är billigare i Ryssland är att det är längre avstånd till slutkund och att vi inte äger skogen. Vi arrenderar skogen på långa arrenden på 40-50 år. Hade man ägt skogen hade den även skötts bättre. Skogen har varit misskött i Sovjetunionen på samma sätt som skogen varit misskött i Kanada eftersom man inte haft privat ägande av skog där.

– Men det är väl någonting som vi tror på, att det under de närmaste 10-15 åren blir klart att omreformera skogsindustrin vilket leder fram till vad som kallas intensiv skogsvård eller intensivt skogsbruk, när det växer mer kubikmeter per hektar, eller att det växer så mycket som möjligt precis som i Sverige och Finland. Det finns ett politiskt intresse för det.

– Den svenska skogen har blivit skött. Man har dikat, gallrat, röjt och i vissa fall gödslat. Det har man gjort i Sverige sedan 1950 ungefär. Så den svenska skogen ska vara mer värd, eftersom man så att säga har gjort en renovering av den. Den ska vara mer värd i Sverige – men kanske inte 100 gånger så mycket mer värd. Det är självklart. Så det finns en uppsida där utan tvekan.

– Sedan är det en väldigt enkel analys. Så kan man aldrig säga. Det är ungefär som att jämföra en Mercedes parkerad på Stureplan i Stockholm med en Mercedes parkerad borta i Sibirien. Du skulle haft mycket lättare att bli av med bilen på Stureplan än om du skulle råka hämta den i Sibirien, eller hur?

Om Ryssland i framtiden bestämmer sig för att sälja ut sina skogar på riktigt, lär de säljas till ryska bolag. De lär inte säljas ut till utländska bolag?

– Nja, våra bolag är ryska. Det är bara våra ägare som inte är ryska. Och man kan säga så här att vi har ju fortfarande ett arrende, så i värsta fall kommer vi i alla fall att ha kvar arrendet tills det löper ut. Ingen kommer ju att vara intresserad av något som man inte kan få tillgång till förrän om 40-50 år. Sedan är det rimligt att anta att vi som arrendeinnehavare får förtur att köpa skogen om det blir aktuellt att den ska säljas ut.

Vad ser du i övrigt som potentialen med Rusforest?

– De huvudsakliga bitarna som har skett i år är att bestämma en klar strategi för vilka geografiska områden vi ska finnas i, var vi ska utveckla skogssidan och avverkningen, och i vilken ordning. Det är frågor kring planering, att bygga vägar, eventuellt något nytt arrende och utrustning.

– I fokus står att öka flödet av råvaror från skogen. I år har vi en avverkning på 1,2 miljoner kubikmeter. Det ska vi höja till ungefär 3 miljoner kubikmeter per år inom de närmaste fem åren.

– Vi har en sågverksproduktion på ungefär 300-350.000 kubikmeter sågat virke under 2011. Men i och med att vi fördubblar produktionen i Bogochanin, att vi startar upp ett nytt sågverk i Magistralny, som sätts i drift i sommar, och att vi har köpt sågverk i Archangelsk, som ger en ökad sågverksproduktion, så innebär det en ganska stor intäktsökning för oss på minst 3-4 gånger jämfört med de intäkter vi kommer ha under 2011 – vilket redan är dubbel volym producerade, sågade trävaror jämfört med 2010. Och det är än en gång baserat på existerande skogstillgångar.

– När vi väl bestämde oss för den här strategin, har vårt fokus flyttats till hur stort utrymme vi har för att finansiera strategin och hur den ska finansieras. Vi gjorde en nyemission i höstas då vi fick in 432 miljoner kronor från Rusforests aktieägare, där de existerande storägarna bidrog fullt ut och tecknade sina andelar. Och nu får vi in ytterligare 500 miljoner kronor genom obligationslånet, vilket just är avsett för investeringar i verksamheten.

– Så det här är väl det som är huvudbitarna. Det kommer att innebära att vi ökar produktionen samtidigt som vi minskar kostnaderna för alla enheter genom modernare utrustning och att bygga bort flaskhalsar i sågverken. Det gör också att vi får ner antalet anställda per producerad kubikmeter och minskar kostnaderna genom hela kedjan från skogen till utlastning – samtidigt som vi ökar värdet på det vi producerar exempelvis genom torkade och justerade trävaror istället för otorkade.

Vad har du själv personligen och din familj för ägarandel i Rusforest nu efter NTG-affären?

– Vi äger 4,2 procent av bolaget.

Vad har du för månadslön?

– Ja, jag får väl en marknadsmässig lön. Vi har inte gått ut med det, men vi går snart ut med det i årsredovisningen. Det här är sådan information som man ska säga till alla om man går ut med det. För min del spelar det ingen roll att säga det, men vi har kommittéer i styrelsen – revisionskommittéer och så – och det är deras sak att avgöra vilka informationsdetaljer vi ska lämna ut. Där finns även våra huvudägare som Alecta representerade, så om jag skulle delge information till journalister som inte är allmän information i marknaden, skulle jag snarare förtjäna sänkt lön.

Får du bonus också?

– Jag har warranter i bolaget, 300.000 långa köpoptioner.

Optionerna ger Hermansson rätt att köpa Rusforest-aktier i olika omgångar för lösenpriser på 24 kronor respektive 32 kronor.

– Det är alltså 2-3 gånger högre än Rusforests nuvarande kursnivå.

Optionerna får huvudsakligen utnyttjas om 3-5 år. De är uppdelade i tre olika serier med olika tidslängd.

Så du saknar alltså inte incitament för att jobba hårt?

– Nej, vi jobbar hårt. Och det är ju fantastiskt att Rusforest är i en sådan fas att det behövs. Det finns liksom ingen annan utväg än att röra sig framåt.

Är det rätt att säga att Rusforest-aktien är ett fynd?

– Det är väl din uppgift att själv komma fram till om den är ett fynd eller inte. Det enda jag kan referera till är andra som har gjort analyser. Exempelvis har Remium Fondkommission en riktkurs på 29 kronor för Rusforest-aktien. Anders Hägerstrand på Placera.nu gjorde en analys där han kom fram till att Rusforest-aktien har potential att dubblas.

– Jag kan säga att vi tycker att vi har rätt strategi för att röra oss framåt, men jag kan inte uttala mig om Rusforest-aktien är ett fynd. Det vore ganska korkat. Det är inte min uppgift. Det är aktiemarknadens uppgift att avgöra om aktien är ett fynd eller inte, eller hur?

När Realtid.se ringde upp Martin Hermansson under måndagen var det helgdag, och det var bara han där på Rusforests huvudkontor i Moskva.

– Det är rysk helgdag idag och ingen som är på kontoret. Det är segerdagen för andra världskriget. England hade sin helgdag för det under söndagen, medan ryssarna alltid firar det den 9 maj. Det är årets största helgdag i Ryssland, eller som någon sa lite krasst: ”Det enda som ryssarna kan vara stolta över från Sovjettiden, är att de i varje fall vann kriget.”

Kan du själv fälla en jättetall med motorsåg?

– Ja, det kan jag. Jag kan hantera både motorsåg och skördare faktiskt. På Rusforest använder vi dock inte motorsågar för att fälla tallar. Vi har modern avverkningsutrustning med skördare och skotare i hela verksamheten, även i Sibirien eftersom kvaliteten blir jämnare. Det är precis samma utrustning som de har på de stora bolagen i Sverige som SCA eller Stora-Enso och därmed ligger vi långt framme även om effektiviteten på maskinerna måste fortsätta att öka.

– Vi har modern utrustning rakt igenom både ute i skogen och när det gäller lastbilar. Och våra sågverk är modernare än ett genomsnitt av svenska sågverk.

– Men i och med att jag är uppvuxen på en skogsgård så fick jag lära mig att hantera motorsåg redan för 14-15 år sedan, och det sitter kvar.