– Om inte jag hade varit med och gått in för ett år sedan, så hade inte bolaget funnits kvar. Men nu finns det tillgångar och vi är på rätt väg. Bolaget har vänt blad och spår en betydligt bättre framtid än sin dystra historia.

Realtid.se når Bernhard von der Osten-Sacken på telefon. Han talar sig varm för råvarubolaget Commodity Quest (CQ) vars aktie nyligen störtdök efter beskedet att bolaget behöver fylla på kassan.

En nyemission på 9 miljoner kronor ska genomföras under våren. Stämma hålls nu i veckan.

Bernhard von der Osten-Sacken kontrollerar omkring 10 procent av CQ, bland annat genom holdingbolaget Tindrin Ltd. Andra kända namn på ägarlistan är Joakim Christiansson, en av huvudpersonerna bakom Allokton, och Orc-grundaren Ulrika Hagdahl.

– Jag är engagerad i CQ men och har ingen officiell roll, utan jag är aktieägare och så har jag en nära dialog med CQ eftersom jag månar om bolaget och hjälper till och stöttar finansiellt. Och jag tror på de projekt som bolaget har, säger Bernhard von der Osten-Sacken.

De nya pengarna behövs för att stötta bolagen i CQ:s portfölj men även för att lösa historiska åtaganden. Osten-Sacken uppger att CQ behöver kapitaltillskottet för att bland annat betala avgångsvederlag på drygt 2 miljoner kronor till bolagets tidigare vd plus därtill hänförliga tvistekostnader.

Hur kunde du gå med på ett så högt avgångsvederlag?

– Det är inget jag har gått med på. Det baserades på ett avtal som fanns långt innan jag kom in i CQ. Bolaget har avslutat ett skiljeförfarande om avgångsvederlagets storlek.

De mer specifika bolagsfrågorna hänvisar Bernhard von der Osten-Sacken till CQ:s vd Petter Elmstedt, jurist som arbetat en tid på Vinge och senast kommer från Remium.

Det slutar med att vi bokar in ett möte och en intervju på Commodity Quests kontor på Engelbrektsgatan i Stockholm där Bernhard von der Osten-Sacken driver kontorshotellet Park Venue. CQ hyr in sig i lokalerna.

Bernhard von der Osten-Sacken möter upp i receptionen. Han ser ut som en preppy skolpojke med busigt leende.

CQ:s kontor ligger några våningar upp i huset bakom en dörr utan skylt. Där öppnar den långsmale Elmstedt i mörk kostym och vit uppknäppt skjorta utan slips.

Kontoret ser helt nyinrett ut och domineras av ett gäng skrivbord som flyttats ihop till fyra arbetsplatser. Apple-datorer är utplacerade men Elmstedt är den enda i personalen som är på plats.

Stolar och skrivbord är klädda i bländvitt skinn. På den ena väggen sitter en inramad röd affisch på någon kines i modern tappning. Mitt emot hänger en världskarta med CQ:s olika bolag utmarkerade.

Det är framför allt Bernhard von Osten-Sacken som pratar på under den timme som intervjun pågår. Elmstedt fyller i här och där. Då och då avbryter sig Osten-Sacken och går iväg en bit för att prata med sin aktiemäklare i sin vita iPhone.

– Köp allt du kommer över i den här aktien upp till den här kursen, säger Osten-Sacken vid ett tillfälle.

Bernhard von der Osten-Sacken berättar hur han blev ägare i Commodity Quest (tidigare Benchmark Oi) till att börja med:

– Jag har garanterat många nyemissioner i många olika bolag, och ett av de bolagen var Benchmark Oil & Gas.

– Jag tror att jag har varit med och garanterat två eller tre eller kanske till och med fyra emissioner i Benchmark Oil under de senaste åren.

Bolaget som är inriktat på oljeutvinning i USA, har sedan starten på 90-talet fått in hundratals miljoner kronor av sina aktieägare via emissioner.

Men eftersom emissionerna normalt inte fulltecknats av aktieägarna har Osten-Sacken genom sina garantiåtaganden fått träda in och köpa resterande andelar i emissionerna.

Vid Benchmarks senaste emission för cirka 1,5 år sedan blev det likadant. Efter det stod han som en av Benchmarks storägare tillsammans med övriga garanter som var något tiotal olika aktörer.

De funderade över hur de skulle gå vidare med innehavet. Ett alternativ var att helt enkelt sälja ut Benchmark-aktierna.

– Men det var så liten handel i Benchmark-aktien, så vi valde istället att behålla aktierna och att vara med och göra något av bolaget.

Steg ett var att med en due diligence sätta sig in i Benchmark noggrannare.

– Då insåg vi ganska snart att det var i ett enormt dåligt skick. Det var helt annorlunda och ännu sämre än vad vi trodde.

Det framkom att Benchmark hade åtaganden som inte var offentliggjorda för aktieägarna, enligt Osten-Sacken.

Benchmark Oil & Gas hade exempelvis gått i borgen för ett lån hos en amerikansk bank, vilket inte enligt honom var känt för aktieägarna. Det framkom även underliga upplägg kring avtal, bland annat avseende lägenheter i Houston där bolaget har verksamhet. Kapitalet som tidigare hade tagits in i nyemissioner var till stor del förbrukat för att fylla igen gamla hål.

– Vi blev irriterade, beslöt oss för att ändra bolagets inriktning och bredda verksamheten, för det var ingen idé att ta in nytt kapital bara för att köra vidare likadant som tidigare.

Det är bakgrunden till dagens Commodity Quest som på ett år blivit ett investmentbolag i råvarusektorn.

Benchmarks tidigare vd Jan Lundqvist och övriga företagsledningen har fått sluta. I samband med detta framkom att Lundqvist enligt ett tidigare avtal hade rätt till avgångsvederlag på 3 miljoner kronor.

– Det tyckte vi ju inte att han var förtjänt av.

Därutöver krävde banken i USA plötsligt återbetalning av sitt lån på motsvarande 3,5 miljoner kronor.

– Så hade inte vi agerat hade hela Benchmark varit i konkurs idag.

Kapitalet på 9 miljoner kronor som CQ nu vill ha in från aktieägarna genom en nyemission förklarar Osten-Sacken med att det i ett sådant här bolag behövs en viss mängd kapital för att driva verksamheten. De ägda bolagen kan behöva kapitaltillskott, och så är det en viss mängd centrala kostnader i CQ plus tidigare hål såsom den avgående vd:ns avgångsvederlag.

– Det är ditt och datt såsom lokalkostnader, telefonikostnader, och så måste vi bygga balansräkning. Man kan inte gå och svältdö och leva på några få miljoner kronor i kassan. Vi måste komma över ribban där vi kan arbeta med våra projekt och ta dem till nästa stadium.

– Och för aktieägarna är den nyemission vi nu ska genomföra ett gyllene tillfälle att öka sin investering i bolaget billigt.

Osten-Sacken själv avser dels teckna nya CQ-aktier för sin ägarandel (10 procent) av emissionen på totalt 9 miljoner kronor. Därutöver har han även i denna emission ett garantiåtagande.

Petter Elmstedt äger 1-2 procent av CQ och ska teckna sin andel fullt ut och är garant för ytterligare en halv miljon kronor.

Alla garanter får en ersättning på 10 procent av garanterat belopp.

– Men garantiersättningen erläggs i form av CQ-aktier, understryker Elmstedt.

CQ-aktien handlas i dagsläget kring 17-18 öre på Aktietorget och nyemissionskursen är 17 öre. Men enligt Osten-Sacken och Elmstedt kan aktiens värde beräknas högre.

Så här ser deras snabbanalys ut:

• Benchmark Oil

Det USA-baserade oljebolaget kan värderas till 30 miljoner kronor i nivå med det likvärdiga bolaget Ginger Oil som är listat på NGM och också är inriktat på oljeletning och -utvinning i USA. Då har också Benchmark vänt till positivt kassaflöde efter förvärv av ytterligare produktion.

Benchmark utvinner minst 100 fat olja om dagen (Benchmarks andel) från befintliga oljekällor som bedöms innehålla över 1 miljon fat olja (Benchmarks andel) och därför väntas räcka länge. Dagens utvinningstakt innebär en klar förbättring jämfört med för bara något år sedan då den låg kring 60 fat om dagen.

Utvinningskostnaden uppgår till knappt 40 dollar per fat, medan oljepriset i dagsläget ligger kring 100 dollar per fat i USA. Vissa bankskulder finns dock i Benchmarks balansräkning.

• Kopylovskoye

Kopylovskoye är separat noterat på First North-listan och är där värt totalt 120-130 miljoner kronor varav CQ äger 12 procent (värde 15-16 miljoner kronor).

I Kopylovskoye hoppas Osten-Sacken på kurslyft inom kort då bolaget offentliggör en så kallad Jorc-rapport med specificering av sina guldfyndigheter. Han pekar på att Kopylovskoyes guldfyndigheter ligger i samma struktur som en av världens största guldfyndigheter med drygt 60 miljoner uns i bevisade reserver.

• Tomsk Refining

Pengarna från försäljningen av ägarandelen i Tomsk Refining väntas därutöver ge något tiotal miljoner kronor.

• Nordic Petroleum

Ägarandelen i Nordic Petroleum köptes för 2 miljoner kronor. Bolagets aktie handlas på en inofficiell OTC-lista i Norge, och där har kursen nu dubblats så att CQ:s ägarandel är värd 4 miljoner kronor.

Osten-Sacken pekar på att Nordic Petroleum är att likna vid familjen Lundin-kontrollerade tjockoljebolaget Blackpearl, som finns i samma region i Kanada. Blackpearl är värt 13-14 miljarder kronor på börsen.

– Nordic Petroleum är precis som Blackpearl, bara det att Blackpearl hunnit några år längre i sin utveckling, säger Osten-Sacken.

Enligt honom finns även andra oljebolag som Statoil, Conoco Philips och MEG Energy för att utvinna tjockolja i samma region. MEG Energy har den angränsande licensen och producerar över 10.000 fat om dagen.

• Geotermica

Investeringen i Geotermica gjordes efter att CQ kommit i kontakt med grundaren till bolaget. Bolaget ansöker om licenser för att erbjuda jordvärme till områden med 250.000 hem.

– Geotermica är något av en lottsedel, men kan bli väldigt värdefullt om bolaget får licenser.

CQ har investerat 1 miljon kronor i Geotermica och det är även vad ägarandelen värderas till hos CQ.

• IMCC

I IMCC har CQ köpt en ägarandel på 19-20 procent för 17 miljoner kronor betalt i form av CQ-aktier. Affären gjordes då CQ:s aktiekurs stod i 78 öre, det vill säga flera gånger högre än dagens kursnivå.

Affären värderar hela IMCC till 80-90 miljoner kronor, trots att bolaget inte ens har startat verksamheten. Bolaget har en licens att få utnyttja ett enormt sandtag i ett floddelta i Filippinerna under 25 år med rätt till förlängning i ytterligare 25 år.

Osten-Sacken pekar på stora möjligheter för IMCC tack vare god efterfrågan på sand till byggprojekt i Kina och övriga Asien. Nyckeln är att ingå avtal där IMCC får order att leverera sand till olika stora byggprojekt, och enligt Osten-Sacken är CQ:s styrelseordförande Håkan Gustafsson med i Asien i skrivande stund för att diskutera kommande projekt för IMCC.

– Det är en enorm potential. Det är bara att se på Japan och hur mycket sand de behöver för att bygga upp sitt land.

Osten-Sacken hänvisar även till Kina som bygger stora öar utanför sin kust och behöver sand till det och att Singapore också behöver sand.

– Tanken är alltså att ta upp sand och leverera den dit där den är värdefull – alltså att flytta markområden från där den är värdelös till områden där det byggs nya flygplatser, hamnar, spelöar som Kina håller på med, och så vidare.

Den här typen av byggprojekt förbereds flera år i förväg, och IMCC har nu varit igång i några år för att försöka bli underleverantör i sådana här sammanhang.

Osten-Sacken hänvisar till en tidningsartikel från Economist år 2009 som visar att priset på sand kunde ligga på över 40 dollar per ton före finanskrisen, men att man nu försiktigt räknat kanske kan få 20 dollar per ton och att det har börjat stiga igen. Med totalt 30 miljoner ton sand per år och 20 dollar per ton, skulle det enligt Osten-Sacken kunna ge en årlig omsättning 3,6 miljarder kronor.

– Fraktkostnaderna äter förstås upp en stor del av intäkterna, men det finns ändå en bra marginal i projektet.

Olika alternativ finns vid order. Antingen kan IMCC investera för att sköta sandutvinningen åt uppdragsgivare, eller så kan en extern aktör göra upp om att själv utvinna sanden i IMCC:s sandtag mot en ersättning till IMCC.

Enligt Osten-Sacken ligger en stor del av intjäningen i byggbolag som Skanska och NCC i den här typen av sand- och grustag som IMCC:s. De är dock mindre troligt att IMCC är ett projekt för dem.

– Det är snarare bolag som franska Lafarge som skulle kunna vara intresserade av IMCC, säger Osten-Sacken.

Varken Osten-Sacken eller Elmstedt skulle sälja sina CQ-aktier idag även om det kom ett bud på bolaget på 50 öre per aktie, säger de. Istället är deras avsikt att bygga något stort av CQ i ett 5-10-årsperspektiv.

– Det här får ta den tid det tar. Det enda vi kan göra är att jobba med våra projekt och därigenom skapa värden, säger Osten-Sacken.

Elmstedt köpte för sin del sina CQ-aktier för en kurs på 60 öre i samband med att han tillträdde som vd för bolaget, medan kursen i dagsläget alltså ligger kring 17-18 öre.

Bernhard von der Osten-Sacken är idag 36 år.

Kommentar till då du blev känd i medierna för att spruta champagne på Stureplans nattklubbar?

– Det där är överspelat nu.

Det var en turbulent period hösten 2006 och våren 2007. Samtidigt som fastighetsbolaget Allokton byggdes upp på kort tid inledde Ekobrottsmyndigheten en brottsutredning. Enda utfallet blev ett skatteåtal där dom kom förra året. Målet är överklagat till hovrätten.

Misstankarna gjorde att han tvingades lämna fastighetsbolaget Allokton och sälja sina aktier där. Det kan tyckas ha varit tur i oturen eftersom Alloktons aktiekurs senare rasade. Men Osten-Sacken hade gärna velat ha varit kvar i Allokton.

– Hade jag varit kvar där hade Alloktons utveckling inte ha behövt bli som den blev. Jag hade gärna varit med och byggt vidare på Allokton.

Efter intervjun visar Osten-Sacken runt i fastigheten på Engelbrektsgatan som ägs av just Allokton. Hans kontorshotell Park Venue dominerar fastigheten med 44 kontor på alltifrån 8 kvadratmeter till 100 kvadratmeter.

Beläggningsgraden uppges vara drygt 95 procent.

Hyresnivån beror på läget i huset. Dyrast är Park Venues kontor med utsikt mot Humlegården, medan det blir billigare om man exempelvis väljer utsikt mot innegården.

Flera av hyresgästerna hos Park Venue har börjat med att hyra lokaler för 2 medarbetare men har nu vuxit till 4-5 medarbetare och hyr större lokaler.

– Vi ger hyresgästerna möjligheter att växa med kort varsel, säger Park Venues vd Jeremy Hoffmann som är med under rundvandringen.

Befintliga hyresgäster som vill expandera använder exempelvis ett gemensamt rum för ytterligare tillkommande medarbetare som ej får plats i det ursprungliga kontoret.

I skrivande stund har Park Venue endast två små kontor lediga på Engelbrektsgatan. De är på 8-10 kvadratmeter var.

– Och vi har hela tiden offerter ute i övrigt, så egentligen är det svårt att säga hur det ser ut förrän 2-3 månader innan hyresgästernas kontrakt löper ut.

Park Venue har intäkter på 11-13 miljoner kronor per år. Sedan starten har kontorshotellet gått med förlust under uppbyggnadsfasen, medan målet är att gå med vinst under 2011 och på sikt nå en vinstmarginal på 8-12 procent av intäkterna.

– Nyckelfrågan för vår lönsamhet är att maximera beläggningsgraden.

En idé är nu att Park Venue kan komma att expandera till fler ställen än på fastigheten på Engelbrektsgatan.

Ett alternativ är att öppna ett Park Venue på Södermalm för exempelvis de mediaföretag och liknande som brukar finnas där, eller ett Park Venue nära Centralstation.

– Vi tittar på det, men det gäller att hitta en långsiktig lösning i en byggnad som är anpassad på rätt sätt.

Osten-Sacken äger hälften av Park Venue, medan andra hälften ägs av Erik Thulin (son till finansmannen Hans Thulin).

Till Park Venues faciliteter hör en innegård som man kan hyra separat (utan att vara hyresgäst) för exempelvis kundevenemang och event (dock ej fester). Vid ingången från innegården finns bar och bubbelpool.

– Sammantaget kan man säga att Park Venue har blivit en succé.

Vd själv har tidigare jobbat på det etablerade internationella kontorshotellföretaget Regus som är börsnoterat på Londonbörsen och är där värt över 1 miljard pund.

– Numera ser de flesta hyresgäster oss som en mer eller mindre permanent lösning för sina kontorslokaler.

Innan vi lämnar passar Osten-Sacken på att plocka upp senaste numret av tidningen ”Magasinet Sturebadet”. Där finns artiklar om både Park Venue och klädaffären My Closet som ligger i Sturegallerian. Den drivs av hans fru Sylwia von der Osten-Sacken.

”Exklusiva Park Venue skiljer sig på många sätt från det vanliga kontorshotellet. Här erbjuds moderna ytor centralt belägna i hjärtat av Stockholm och dessutom anpassas det kostnadseffektiva kontorsutbudet efter just dina behov”, står det om kontorshotellet.

Om My Closet står det att det är ”Sturegallerians senaste tillskott av exklusivt mode för kvinnor. Butiken är en multi brand store med märken som Juicy C, Busnel, Michael Kors, Haute Hippie, Alice + Olivia, Jbrand, MiH och många fler.”

Det brukar sägas att man aldrig ska låta sin fru starta klädaffär eftersom det bara blir en massa förluster?

– Ja, men det går bra för My Closet, säger Osten-Sacken.

Efter mötena gör Realtid.se sällskap med Osten-Sacken till fots en bit längs med Engelbrektsgatan söderut mot Stureplan samtidigt som samtalet fortsätter:

Man kanske skulle strunta i att skriva om Commodity Quest och istället köpa aktier i bolaget?

– Ja, eller så kan du skriva om bolaget och köpa aktier i det, svarar Osten-Sacken med glimten i ögat.