USA, Kanada, Ryssland plus våra nordiska grannar Norge och Danmark gör anspråk på territorium i Arktis. Tidigare handlade det mest om strategiska positioner i väntan på ett kärnvapenkrig, men i takt med att världens energiförsörjning hotas av sinande oljereserver och ökad förbrukning har Arktis seglat upp som ett ess i rockärmen för de fem nationerna.

Enligt the US Geological Survey kan en fjärdedel av jordens energiresurser finnas under det väldiga istäcket. Nu när isen dragit sig tillbaka kraftigt har möjligheterna att utvinna naturresurserna ökat.

– Under årtionden har området varit fryst, både bokstavligen och politiskt. Men framöver kommer både Europa och USA att söka sig hit för att söka efter både olja och gas, säger Norges utrikesminister Jonas Gahr Stoere till BBC.

Utöver att nya oljefyndigheter är svåra att hitta i andra delar av världen finns det en önskan från västnationerna att komma undan beroendet av länderna i Mellanöstern och organisationen Opec.

Men den arktiska oljeruschen kan visa sig problematisk. Dels gör de klimatförändringarna inte arbetet i den arktiska regionen lättare. Svåra vinterstormar och ökade mängder av löst flytande isberg gör operationerna kostsamma, omfattande och livsfarliga. Ett isberg kan fördas med en hastighet av 900 meter i timmen och väjer inte för vare sig oljeplattformar eller pipelines.

Utöver de fysiska omständigheterna föreligger flera politiska meningsskiljaktigheter. Bland annat gör Danmark anspråk på själva Nordpolen, vilken i dag räknas som internationellt territorium. Danskarna får i den frågan stöd av Kanada eftersom den lösningen även skulle ge kanadenskarna utökat territorium. Annars är de två länderna inte så goda vänner när det gäller dispyten om ön Hans Island mellan Grönland och Kanada. Båda länderna gör anspråk på ön och åker med jämna mellanrum dit för att hissa sina flaggor. Ön är obebodd och tillsynes utan eget värde, men kan få betydelse för transporten genom Kennedy Channel.

Liknade tvister finns kring Berents hav, Nordvästpassagen och Berings hav där USA, Ryssland och Norge sitter i låsta possitioner. I Berings hav har Ryssland och USA träffat ett avtal som Ryssland senare vägrat ratificiera eftersom de anser att det skulle leda till minskade fiskefångster på uppemot 200.000 ton.