I dag 25 mars har Klimatpolitiska Rådet lämnat sin årliga rapport till regeringen. Rådet anser att takten i den svenska klimatomställningen är fortsatt för långsam och påpekar att endast omkring en tiondel av regeringens ekonomiska återstartspaket bidrar positivt till att uppnå de klimatpolitiska målen. Vid en pressträff där rapporten lämnades till regeringen höll miljö- och klimatminister Per Bolund med om Rådets slutsatser:

– Jag håller med rådets slutsas: Vi måste höja hastigheten. […] Och tackar för rekommendationerna, sa Per Bolund.

– Man har satsat 100 miljarder i återstartsprogrammet och ska man satsa i proportion till klimatutmaningen så kunde man kanske satsat mer än 10 procent, säger Ola Alterå, Kanslichef för Klimatpolitiska Rådet, till Realtid.

I en kommentar om rapporten till Realtid ansåg Sasja Beslik, chef för hållbar finansutveckling på J. Safra Sarasin, att ”Klimatpolitiska Rådet visar total brist på kunskap kring den svenska finanssektorns klimatpåverkan” då man inte tagit i beräkning svenska utsläpp via investeringar som finansaktörer med säte i Sverige genererar via sina investeringar globalt.

– Det är inte så att rådet blundar för andra perspektiv. Rådets uppdrag är att utvärdera om regeringens politik är i linje med Sveriges klimatmål och där granskar vi det mål som riksdagen bestämt och som svenska regeringen kan styra. Vårt uppdrag är att kolla att regeringen håller kursen, säger Ola Alterå.

Han instämmer i att rapporten inte tar hänsyn till var och hur pensionspengarna investeras. Rådet har däremot titta närmarepå nya riksbankslagen och anser att det finns brister vad gäller hållbarhetsperspektivet, inte minst när riksbanken själv blivit en aktiv investerare i företagsobligationer, menar Ola Alterå.

– När Riskbanken börjar köpa företagsobligationer blir den en investerare och spelar därmed också en roll som kan påverka klimatmålen. Men de har inte fått någon riktlinje om detta, säger han.

Klimatpolitiska rådet rekommenderar att den nya riksbankslagen ska “inkludera att Riksbanken förhåller sig till klimatförändringens påverkan på penningpolitiken samt att Riksbanken bidrar till att klimatmålen nås.”

– Om en ny riksbankslag saknar helt hänvisning till behovet att inkludera klimatfrågan i analysen. Den utredning som presenterades i december 2019 (SOU 2019:46) och som ska ligga till grund för den nya lagen berör nästan inte alls Riksbankens verksamhet med anknytning till klimatet. Orden klimat eller klimatpåverkan nämns bara fyra gånger i den nära två tusen sidor långa utredningen. Hållbarhet, som inkluderar klimat och miljö, inkluderas i någon mån i förslag som rör tillgångsförvaltning, kontanthantering samt forskning och omvärldsanalys, säger Klimatpolitiska Rådet i sin rapport.

”Orden klimat eller klimatpåverkan nämns bara fyra gånger i den nära två tusen sidor långa utredningen. Hållbarhet, som inkluderar klimat och miljö, inkluderas i någon mån i förslag som rör tillgångsförvaltning, kontanthantering samt forskning och omvärldsanalys.”

Utredningen rekommenderar endast att Riksbanken ges ett sekundärt mål “om att bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning” utan att det primära målet, det vill säga inflationsmålet, åsidosätts.

Riksbanken har själv tagit fram strategier och bland annat beslutat att från och med januari 2021 tillämpa “en normbaserad negativ screening vid köp av företagsobligationer”, det vill säga att Riksbanken endast ska köpa obligationer som är utgivna av företag som bedöms efterleva internationella standarder och normer för hållbarhet.

– Klimatpolitiska rådet menar att den nya riksbankslagen bör tas fram med ett tydligtklimatperspektiv. […] Rådet rekommenderar att den nya riksbankslagen inkluderar att Riksbanken förhåller sig till klimatförändringens påverkan på penningpolitiken samt att Riksbanken bidrar till att klimatmålen nås.