Närmare 60.000 skidåkare njuter och plågas hela veckan i skidspåren mellan Sälen och Mora.

– Hittills har det varit kanonfin åkning för alla. Det har varit en väldigt lyckad vecka och det ser ut att hålla till och med söndag, säger spårchefen John Lif.

Vasaloppet är tradition, men natursnön är något ovanligt. Arrangörerna har i årtionden kämpat mot plusgraderna. Nu ser enstaka men pålitliga minusgrader ut att räcka veckan ut. Så har det inte alltid varit.

1989 ställdes Öppet spår in för att spara på snön till det egentliga Vasaloppet. Från 1995 har skidanläggningarna i Sälen hjälpt till med konstsnö – men har Vasaloppet ont om snö så har Skistar också problem.

2005 skottade funktionärerna ihop 85 av de 90 kilometrarna från skogsvägar. Det kostade 13 miljoner kronor att få ut allt. Det blev förluster. Nu började man spara pengar i en snöfond för att alls överleva kommande år.

2008 invigde Vasaloppet så en alldeles egen snöfabrik i Oxberg som kan förse alla de 90 kilometrarna med konstsnö. Kostnad: fyra miljoner kronor.

2011 har snöfabriken inte behövts. Deltagarna i Skejtvasan och Stafettvasan idag kör uteslutande på natursnö. Ingen behöver vara orolig för att det drabbar huvudnumret – det stora loppet på söndag. Tävlingarna har då pågått sedan förra fredagen.

Ändå tillverkade man 49.000 kubikmeter konstsnö före jul.

– Vi hade klarat oss utan den snön. Det var en säkerhetsåtgärd, säger John Lif.

Konstsnön ligger som en degsträng, två meter djup och 150 meter lång tre mil från mål, färdig att kavlas ut med pistmaskin mot starten i Sälen sex mil bort. Den sista biten in mot Mora har kommunen hjälpt till. Här ligger konstsnön utkavlad sedan länge.

Om det krisar kan arrangörerna göra tre gånger mer. Det har man råd med. Snöfonden är påfylld. Vasaloppet ska klara två snöfria år utan förluster, men då blir det ingen utdelning till ägarna.

Det blir det i år. Vasaloppet räknar med att omsätta 85 miljoner kronor med årets lopp.

Minst sex miljoner kronor ska gå tillbaka till de 50 idrottsklubbar som är med och arrangerar: skidor på alla ledder, orientering, fotboll, gymnastik och friidrott.

Skidförbundet får ett par miljoner kronor i licenspengar som fördelas över hela landet.

– Runt tolv miljoner kronor går tillbaka till idrottsrörelsen, säger Vasaloppets informationschef Per Strid.

Dessutom tillkommer flera hundra miljoner kronor för utrustning, resa, mat och boende för alla deltagare. 138 miljoner kronor hamnar i hemmakommunerna Sälen, Mora och Älvdalen, enligt arrangörernas egna beräkningar.

Med tillväxten följer nya krav. Vasaloppet ägs av Vasaloppsföreningen Sälen-Mora. Det är en ideell förening, ett samarbete mellan Sälens IF och de sex klubbarna i IFK Mora Idrottsallians. Ideella föreningar behöver inte betala skatt, men sponsorpengar är inte skattefria.

En skattesmäll på fyra miljoner kronor för några år sedan lärde arrangörerna att lägga allt skattepliktigt i ett marknadsbolag.

Skatteverket slog ner på oklarheter i ett så kallat barter-avtal med sponsorer. Det framgick inte vad som var sponsring och vad som var inköp. Så ska det inte gå till längre.

– Vi vill göra rätt för oss, säger Per Strid.

I år går det åt 55 kubikmeter blåbärssoppa och 110.000 bullar. Är det sponsring eller inköp?

– Jag vet inte om vi är till hundra procent sponsrade där, säger Per Strid.

– Oftast ligger det sponsorsamarbetet med uppgörelser bakom. Man måste titta på helheten. Vi delar ut fria startplatser och så vidare. Men allt är noga reglerat i avtal.

Och visst börjar Vasaloppet få ordning på sponsorerna. 45 företag har skrivit på. Vattenfall gick in i höstas. Nye vd:n Øystein Løseth står själv på startlinjen på söndag.

Sponsor- och samarbetsavtal blivit mer långsiktiga. Sportjätten Stadium har skrivit på till 2015, SVT till 2016.