- Publicerad
- Uppdaterad
De svenska hushållens brutto- och nettoförmögenhet ökade under det andra kvartalet 2023. Uppgången beror på ett starkt nysparande och en positiv börsutveckling. Kombinationen av försiktigt stigande skulder och en starkare tillgångssida fick hushållens skuldkvot att sjunka något under kvartalet. Samtidigt fortsätter räntekvoten stiga med anledning av det höga ränteläget. Det visar SEB:s Sparbarometer för andra kvartalet 2023.
Realtid.se
Hushållens förmögenhet växer trots tuffare ränteklimat
Hushållens nettoförmögenhet ökade under det andra kvartalet med 478 miljarder kronor (+2,2 procent) och uppgick vid utgången av kvartalet till 21 985 miljarder kronor. Värdet på hushållens bruttoförmögenhet steg med 492 miljarder kronor till 27 217 miljarder kronor. Uppgången är driven av ökade aktietillgångar (+4,0 procent) och räntetillgångar (+3,0 procent), medan fastighetstillgångarna minskade (-0,5 procent). Hushållens nysparande uppgick till 202 miljarder kronor, vilket innebär att hushållen sparat drygt 426 miljarder kronor de senaste tolv månaderna. Det framgår av ett pressmeddelande från SEB.
– Det råder inga tvivel om att senaste årets ekonomiska omställning varit en av de tuffaste privatekonomiska prövningarna i modern tid. Trots det har hushållens förmögenhet vänt upp två kvartal i följd. En modest börsutveckling, stigande räntetillgångar och ett högt nysparande får hushållens förmögenhet att gå mot strömmen och stiga trots tydliga signaler om lågkonjunktur, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i en skriftlig kommentar.
Under det andra kvartalet ökade hushållens skulder med 14 miljarder kronor, eller med 0,3 procent. Den genomsnittliga ökningstakten för de tio senaste åren är 1,4 procent. På årsbasis sjönk ökningstakten jämfört med föregående kvartal från 2,4 procent till 1,2 procent. Ökningstakten har aldrig legat under 2 procent tidigare, och det är således den lägsta sedan mätningarna började för mer än 20 år sedan. Bostadslånen ökade med 0,2 procent samtidigt som studielånen ökade med 0,9 procent och konsumtionslånen med 1,7 procent. Övriga lån minskade däremot ytterligare ett kvartal med 0,3 procent. Bostadslånen står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder. Räntekvoten, som visar hushållens räntekostnader som andel av disponibel inkomst, ökade under kvartalet från 6,3 procent till 6,5 procent.
– Om ena sidan av räntemyntet får hushållens räntetillgångar och nysparande att stiga så pressar andra sidan av myntet både boendekostnader och skuldaptit. Hushållens räntekvot når nu den högsta nivån på över ett decennium. En utveckling som sannolikt kommer fortsätta under resten av 2023 och även pressa bostadsmarknaden ytterligare, säger Américo Fernández.