När ISK introducerades 2012 var det med avsikten att underlätta för sparare att investera i fonder och aktier, samtidigt som man minskade inlåsningseffekterna på sparandemarknaden. Det var ett alternativ till den konventionella kapitalbeskattningen där varje avyttring utlöser beskattning, vilket skapade upplevda inlåsningseffekter och minskad konkurrens. ISK har varit en succé, och en stor del av det svenska nysparandet sker nu på ISK.

Tyvärr har förändringar av schablonskatten och införandet av en miniminivå skapat tvivel bland spararna. Villkoren för beräkning av schablonskatten har försämrats två gånger vilket ökar osäkerheten kring ISK som en långsiktigt fördelaktig sparform. Dessutom har statslåneräntan, som skattesatsen beräknas på, skjutit i höjden under den senaste tiden.

• För att säkerställa förtroendet vill Fondbolagens förening se två viktiga åtgärder:
  Återställ den ursprungliga beräkningsmodellen för beskattning av ISK. Genom att återgå till den ursprungliga modellen kan man skapa en enkel, stabil och förutsägbar skattesats för spararna. Det kommer återskapa förtroendet för sparformen.
• Stärk sparkulturen med skattebefrielse upp till 300 000 kronor. En återkommande punkt i debatten är behovet av att stimulera sparandet. Idag är det i stället lån som subventioneras genom möjlighet till skatteavdrag. Genom att infria löftet om skattebefrielse på ISK upp till 300 000 kronor kan regeringen öka incitamenten för svenskar att spara mer långsiktigt.
  Åtgärderna bör också omfatta kapitalförsäkringar. Tidpunkten att införa långsiktiga förbättringar nu är helt rätt. Föreningen anser att det finns flera skäl för det:
• För att främja en sund sparkultur: Sverige har en unik position internationellt med högt deltagande på kapitalmarknaden. ISK har bidragit till detta genom att förenkla förutsättningarna till långsiktigt sparande.
• ISK pressar priser och stärker kvaliteten: Den kanske viktigaste effekten av ISK är de förbättrade möjligheterna för sparare att byta ut en dåligt presterande produkt utan skattekonsekvenser. En väl fungerande konkurrens med en mångfald av fonder skapar prispress, höjer kvaliteteten och gynnar konsumenterna.
• Gynnar alla sparare: Ett skattefritt sparbelopp upp till 300 000 kronor gynnar alla, oavsett inkomstnivå. Detta till skillnad från det tidigare individuella pensionssparandet (IPS) som gynnade höginkomsttagare.
• Stabila och förutsägbara villkor: Att återställa och hålla en konsekvent skattesats skapar stabila förutsättningar för sparare och minskar risken för att de byter sparform enbart av skatteskäl.
• Bidrar till inflationsbekämpningen: Genom att uppmuntra sparande kan ISK vara en kompletterande åtgärd för att hejda inflationen, vilket är särskilt viktigt i dagens ekonomiska klimat.

I Tidöavtalet har samarbetspartierna enats om flera reformer för Sverige. Bland dessa återfinns löftet om ”sänkt skatt på sparande genom att en grundnivå på 300 000 kr i ISK görs skattefri.” Detta löfte, som syftar till att stimulera sparandet, har ännu inte genomförts. Det vore välkommet om regeringen snarast infriar detta löfte och samtidigt återställer den ursprungliga beräkningsmodellen för ISK-beskattning.

Sverige har genom åren skapat en unik position i världen när det gäller konsumenternas deltagande på kapitalmarknaden och fondsparandet har varit en nyckelfaktor bakom det. Från allemansfonderna på 1980-talet till det moderna ISK har politiska initiativ främjat fondsparandet och gett svenska hushåll tillgång till kapitalmarknaden. Demokratiseringen av kapitalmarknaden har bidragit till en större spridning av det välstånd som avkastningen på finansmarknaden gett. Trots detta står vi inför utmaningar som överskuldsättning och bristande sparande hos vissa grupper. Vi kan inte luta oss mot gamla meriter, utan behöver se till att nya grupper hittar fram till ett sunt sparbeteende. En övergång från en låne- till en sparcentrerad politik är nödvändig.

Philip Scholtzé
Sparekonom Fondbolagens förening
Fredrik Nordström
Vd Fondbolagens förening

.