Sedan 2002 har de svenska hushållens ekonomiska tillgångar ökat från 1.900 till 2.400 miljarder kronor. Under samma period har andelen vuxna svenskar som saknar sparmedel ökat med 25 procent. Det visar en ny rapport från Föreningssparbanken om svenskarnas sparande.

Det låga sparandet är en konsekvens av att man inte har råd att spara eller att man väljer att konsumera mer, säger Erika Pahne, ekonom på Institutet för privatekonomi på Föreningssparbanken.

De låga nominella räntorna gör också, enlig Pahne, att många svenskar lånar i stället för att spara till det de vill köpa. Hon ser en fara i det.

När man lånar binder man upp sin ekonomi. Det innebär att man kommer att ha mindre råd att konsumera längre fram.

Det är främst bland personer över 50 år och pensionärer som allt fler saknar sparkapital. Även för dem tros ökad konsumtion vara förklaringen. Att man inte har något sparkapital alls är dock vanligast bland personer i åldrarna 16-29 och bland dem som är äldre än 65 år. Där saknar en av fyra sparade pengar.

Totalt sett sparar 59 procent av den vuxna befolkningen över 16 år regelbundet. De flesta, 76 procent, av dem sparar för att ha en buffert vid tillfälliga utgifter. Bank-, fond- och pensionssparande är fortfarande de vanligaste sparformerna. Intresset för att spara i aktier har trots att det går bra på börsen minskat från 41 till 30 procent på tre år.

Resultatet bygger på ett frågeformulär som 5 220 intervjupersoner från 16 år och uppåt har svarat på. Undersökningen har gjorts av Research international och sammanställts av Föreningssparbankens Institut för Privatekonomi.

TT