Enligt en källa på ett stort nordiskt flygbolag är just nu allt resande påverkat. Långsiktigt kommer det att ta två–fyra år innan resandet är tillbaka på nivåerna före coronakrisen. Nästa år ligger det i bästa fall på 70 procent av nivån före nedgången.

– Det tror jag stämmer. Affärsresandet kommer kanske aldrig tillbaka till nivåerna före krisen, säger Viggo Cavling, chefredaktör på Travel News, en affärstidning för rese- och turistnäringen.

– De senaste 20-25 åren har affärsresandet stått still, tillväxten har legat på fritidsresande. Det troligaste är att affärsresandet framöver minskar ytterligare.

För de mer traditionella flygbolagen med statligt ägande är affärsresandet särskilt viktigt. Flygbolag som SAS, Finnair, Lufthansa, Air France-KLM med flera. Norwegian har utvecklats till ett mellanting mellan lågprisbolag för fritidsresande och affärsflyg. Men affärsresenärerna har särskilda krav, som en viss frekvens till viktiga destinationer och flexibilitet vad gäller ombokningar. Det är krav som Norwegian enligt bedömare har haft svårare att uppfylla. När man nu pratar om räddningspaket för flygbranschen handlar det mycket om statliga satsningar för att rädda kvar viktig infrastruktur och då handlar det i första hand om affärsresandet.

– Det är den trafiken som Jacob Wallenberg med flera vill upprätthålla. Den kommer också att komma igång, på låga nivåer. Det är klart att exempelvis mellancheferna på Volvo lastvagnar måste träffas och lägga upp en ny strategi, säger Viggo Cavling.

Problemet för flygbolagen är bara att det just nu inte går att planera något. I vilken takt öppnar länder för flygande igen? Kan ett någorlunda normalt affärsflyg vara igång i oktober? Ingen vet.
Renodlade lågprisbolag som Ryan Air och Easyjet har enligt bedömare relativt välfyllda kassor och är flexibla när det gäller att skära i kostnader. Men hjälper det?

– Deras affärsmodeller bygger på att de fyller kabinen till 95 procent. När de inte kan det måste de höja priset, kanske tredubbla det, säger Viggo Cavling.

Nu ser vi ett ändrat beteende hos affärsfolket. Allt fler ser fördelarna med videomöten.

– För en som har rest oavbrutet i 25 år är det en ganska unik situation. Men vi var tidiga med att dra ned på resandet och kunderna uppskattar det mycket. Det är ofta en vänlig och lättsam ton i videomötena. Man kommer också snabbare till sak. För att inte nämna de positiva effekterna på miljön, säger Eirik Winter, Nordenchef på BNP Paribas.

– Jag tycker bisarrt nog att även om man träffas mindre fysiskt än någonsin så kommer man närmare många på ett unikt sätt.

Även Eirik Winter tror att coronakrisen permanent kommer att påverka affärsresandet.

– Man kommer att bli mer selektiv. ”Måsteresorna” kommer inte att finnas på samma sätt. Ett exportberoende land som Sverige kommer alltid att behöva en infrastruktur, men kanske kommer det att handla mer om kvalitet och mindre om kvantitet framöver.