Nyligen skrev Realtid om Patrik Nilsson, även känd som La Reinemannen, som tar myndigheterna till hjälp för att få ett av sina bolag att betala 6 miljoner kronor till ett annat av sina bolag.

Marie Wallin har läst artikeln och säger att hon inte är förvånad över innehållet men att hon inte är insatt i det aktuella fallet. Därför kan hon enbart ge generella kommentarer kring hur domstolar, Kronofogden och andra myndigheter kan bli brottsverktyg som utnyttjas penningtvätt.

– Det handlar om pengarnas ursprung. Att kunna peka på att det finns en ”vit” avsändare om du till exempel vill sätta in pengar på banken. Banken ska ju fråga dig om varifrån pengarna kommer och om du då kan hänvisa till att pengarna kommer från till exempel en rättsprocess så verkar de ju vita, säger Marie Wallin till Realtid.

Hon hävdar att mörkertalet kring all penningtvätt är gigantiskt, och att det därmed inte går att säga något om det är vanligt eller inte att tvätta pengar via domstol eller myndighetsprocesser.

– Men de kriminella vet inte sällan exakt hur regler och rutiner ser ut. De vet till exempel att vissa banker har generella beloppsgränser och håller man sig under dessa för insättningar och överföringar ställs det typiskt sett inga ”extra frågor”. Andra, som tvättar kontanter, känner också till reglerna om beloppsgränserna för när Penningtvättslagen börjar gälla och håller sig under det vid kontantköp, säger hon och fortsätter:

– Eftersom de som vill tvätta pengar är så insatta i regelverken måste resten av samhället också vara det. Sverige i stort behöver vara mindre naivt än vad vi är i dag. Alla måste vara mer på tårna kring risken att bli utnyttjad för penningtvätt, och det gäller såklart även domstolar och kronofogdemyndigheten, säger hon.

Hur blir man det?
– Jag brukar säga att man måste stresstesta sin organisation och sin verksamhet mot penningtvätt. Med det menar jag att man behöver ställa sig frågan på vilket sätt som en kriminell kan se din tjänst eller din produkt som ett led i sitt brottsupplägg. Här kommer givetvis myndigheter, som Kronofogdemyndigheten, och även domstolar in som möjliga delar i de kriminellas brottsmanus, säger hon.

Hur tycker du att myndigheter och domstolar bör agera?
– De är en del av helheten. Hela Sverige, inklusive även de här aktörerna, måste därför ta ett krafttag på riktigt och inse att brottsvinster i princip kan vara överallt. Först då har vi en chans att kunna arbeta effektivt. I dag upplever jag för mycket av ”vi och dom” och för mycket arbete i stuprör. Dessutom märker jag att väldigt få personer, inom i stort sett alla branscher och funktioner, vet om att det finns en straffrättslig lag om penningtvätt, säger hon.

På vilket sätt är det ett problem?
– De vet inte att den träffar alla verksamheter och tjänster, oavsett om Penningtvättslagen gäller eller inte, och de vet inte att den innebär ett personligt ansvar för den som agerar i en verksamhet. Med andra ord behövs dels ett rejält omtag i arbetssätt, dels en ökad kunskap om alla regler som finns på det här området och de effektiva verktyg som redan idag går att använda för att komma åt brottsvinsterna, säger Marie Wallin.