Ericsson tvingas nu åter medge att USA:s justitiedepartement DOJ konstaterar ett brott mot villkoren i telekomjättens korruptionsuppgörelse från 2019. Effekten av att bolaget försökt undanhålla information är en katastrof för börskursen och förtroendet för telekomjättens ledning.

Enligt Charlie Stjernberg finns det inte några företagshemligheter på samma sätt som tidigare.

–Det långsiktigt intressanta för näringslivet är att saker som bolagen gör, som inte är i linje med omvärldens förväntningar, kommer att komma ut.

En förklaring till det är att visselblåsarfunktionen på flera håll fungerar bättre och bättre.

–Oavsett om det handlar om en auktoritär regim eller ett företag så har känslan av att vilja göra rätt slagit genom hos många.

I Ericssons fall handlar det om finansiering av terrorverksamhet, ett brott som är betydligt grövre än de som svenska storföretag brukar anklagas för. Framför allt finns det en överenskommelse med amerikanska DOJ att Ericsson måste berätta allt.

Ericssons egen rapport visade att man bland annat misstänker att mutor kan ha betalats till IS för att kringgå den irakiska tullen. Samtidigt ska en av bolagets anställda ha blivit kidnappad av den islamistiska terrororganisationen.

–Har de betalt för att få fri lejd eller för att få en kidnappad medarbetare fri? frågar sig Charlie Stjernberg och konstaterar att de två frågorna sannolikt hänger ihop.

– Och när en medarbetare blivit kidnappad så borde det i stället bli en hjältehistoria, där alla hade ställt sig på Ericssons sida.

Man kan jämföra med de två Skanska-anställda som på 1990-talet blev kidnappade när de höll på med ett kraftbygge i djungeln i Colombia. Den gången var stödet massivt från svenskt näringsliv och media.

– I det svenska medvetandet är inställningen till en skräckregim som IS dessutom väldigt mycket tydligare än den var kring en gerilla i Sydamerika, konstaterar Charlie Stjernberg.

I samband med olika utpressningssituationer, exempelvis när bolags IT-system blivit hackat men sedan plötsligt börjar fungera igen, är det inte ovanligt att företag betalat ut en lösensumma men sedan hemlighåller detta av en rad olika skäl.

–Jag förstår både att man inte säger att man betalat, och att man av säkerhetsskäl inte säger något om det när situationen pågår.

–Men det är en gåta att man hållit fast vid att inte säga något alls.

Hittills har korruptionskrisen kostat Ericsson en tredjedel av börsvärdet, eller 135 miljarder kronor.

Enligt Charlie Stjernberg hade den reaktionen varit väsentligt mindre om Ericssons informationsgivning hade fungerat bättre

–Man hade kunnat säga att vi har haft en kidnappad medarbetare och bolaget har gjort allt för att få personen fri. Nu har vi fällts av DOJ för det agerandet – om det nu skulle bli så.

Ericssons storägare Christer Gardell säger i ett uttalande att det antingen är ett fall av svag bolagsstyrning, eller dålig kommunikation.

– De två sakerna brukar hänga ihop, säger Charlie Stjernberg.

– Men här verkar kommunikationen ha fått vara vägledande. Och det är i det här fallet något som både omvärlden och storägare kommit att uppfatta som ett informationshaveri.