På Nasdaq OMX hemsida kan vem som helst se vad som händer på Stockholmsbörsen med 15 minuters fördröjning. Den som vill tjäna pengar på handeln måste betala för att få mer och snabbare information.

Nasdaq OMX fakturerade över 100 miljoner kronor i Europa under sista kvartalet 2010 för denna marknadsdata. Det är fem procent av företagets intäkter, enligt kvartalsrapporten. De nordiska börserna tog in 750 miljoner kronor på marknadsdata 2009 enligt årsrapporterna. I hela EU är marknaden värd omkring tio miljarder kronor.

Nu är EU på god väg att göra det här gratis – men inte utan motstånd.

– Det är klart att Nasdaq OMX inte kommer att släppa ifrån sig det här frivilligt, säger Olof Neiglick, vd på de svenska bankernas alternativa handelsplats Burgundy som inte tjänar pengar på marknadsdata och som gärna skulle se lika villkor för alla.

Kanske får han som han vill. Informationsjättarna Bloomberg och Thomson Reuters är på väg att ge efter för nya krav från EU.

Under 2011 ska Thomson Reuters börja publicera marknadsdata gratis i realtid för 6426 aktier som EU pekat ut. Det uppgav Andy Allwright hos Thomson Reuters i november 2010. Idag publicerar Thomson Reuters 1800 aktier med 15 minuters fördröjning.

Konkurrenten Bloomberg står inför samma förändring.

Fortfarande vill EU helst att marknaden ska sköta rapporteringen på egen hand. Om det inte går är man beredd att göra jobbet själv genom EU-organet Esma – en sorts public service för börsen.

– Vill vill att komissionen ska sätta en deadline. Om marknaden inte klarar det här innan deadline så gör vi det själva, säger Esmas talesperson Reemt Seibel till Realtid.se.

I USA har politikerna tvingat fram jämförbar, heltäckande rapportering av kurs, volym, köpare och säljare för alla aktier på alla olika handelsplatser. Det här kallas consolidated tape och blev verklighet 1976.

Inför hotet om reglering berättade branschorganisationen AFME i förra veckan att man bett en advokatbyrå i London att samordna ett förslag på hur handelsplatserna skulle kunna komma överens om att släppa consolidated tape på EU-nivå.

FESE, en annan branschorganisation som representerar 46 handelsplatser, meddelade under torsdagen att man tillsammans med London Stock Exchange, Bloomberg och Thomson Reuters kommit överens om att utveckla en gemensam standard för hur det skulle gå till.

Hans-Ole Jochumsen är Norden-vd för Nasdaq OMX. Han är också överhuvud i FESE. I ett pressmeddelande lovar han nu att ”verka för större konkurrens” och ”hålla kostnaderna så låga som möjligt”.

I EU trodde politikerna att marknaden skulle bli transparent av bara farten när man släppte in nya aktörer genom Mifid-direktivet.

Istället har jättarna Nasdaq OMX, Deutsche Börse och Nyse Euronext sett till att i praktiken behålla monopolet på marknadsinformation.

Dessutom göms en femtedel av handeln i transaktioner utanför handelsplatserna genom direktkontakt mellan köpare och säljare. Det här kallas over the counter, OTC. I EU sköter storbankerna det här genom OTC-systemet BOAT i London – utan insyn.

När Goldman Sachs hjälpte Renault att sälja 300 miljoner B-aktier i Volvo AB för 28 miljarder kronor i oktober 2010 rapporterades affären bara på BOAT.

Professionella placerare såg vad som hände. De betalar stora summor för varje aktiemäklare som behöver följa börsens svängningar i så kallade realtidsterminaler.

Andra köpare av börsdatan är affärstidningarnas webbplatser som ofta publicerar informationen med 15 minuters fördröjning – men då ingår varken OTC-handeln eller den som sker på alternativa handelsplatser, MTF.

För vanliga småsparare såg det ut som om Volvo-affären aldrig skett.

– Det här blev inte så bra, säger Esmas Reemt Seibel och konstaterar att Mifid gjort aktiehandeln mindre transparent och mer fragmenterad. Det var inte meningen.

– För att se vad som händer i marknaden måste du ha en samlad bild från alla aktörer, konstaterar han.

Esma vill nu att både myndigheter och småsparare ska få all samlad marknadsdata gratis – helst medan det händer, i realtid.

Det nya regelverket Mifid II är en pusselbit i ett större skeende. Marknaden för aktiehandel förändras i en växelverkan mellan stora och små handelsplatser och myndigheter.

När nya börsintroduktioner skjuts på framtiden och redan noterade företag köps upp och lämnar börsen blir det svårt för världens stora börsen att behålla handelsvolymer och pressa kostnaderna – om de inte tillåts gå samman för att bli ännu större.

Den förklaringen gav Hans-Ole Jochumsen när Nasdaq OMX i april offentliggjorde sitt fientliga motbud på NYSE Euronext som äger börser i New York och Paris.

Ända sedan Deutsche Börse la sitt bud på NYSE Euronext i februari har marknaden väntat på ett motbud från Nasdaq OMX. De båda tävlar nu om vem som kan lova ägarna störst synergier.

Kampen började när EU avreglerade genom Mifid-direktivet 2007. Sedan dess har marknaden fragmenterats.

MTF:er som Chi-X och Turquoise har kapat åt sig omkring hälften av aktiehandeln, enligt Thomson Reuters. Nu svarar de traditionella börserna med en global våg av konsolidering.

Den som får köpa NYSE Euronext blir världens största börsbolag. Det innebär att man kan känna sig trygg en stund till och är en nog så god anledning till en budstrid.

– En av drivkrafterna bakom budet är den ökade konkurrensen, säger Carl Norell, talesperson på Nasdaq OMX, till Realtid.se.