Diskussionen om huruvida hållbarhetsfokus är både välgörande och värdeskapande samtidigt verkar aldrig ta slut och det är såklart helt okej. Det är precis samma sak som att vissa föredrar investeringar i värdebolag framför de som fokuserar på tillväxt. Vissa gillar aktier, andra obligationer eller kryptovalutor. Den stora skillnaden mellan strategin hållbarhet och andra inriktningar är regelverket.
2018 antog EU-kommissionen en handlingsplan för finansiering av hållbar ekonomi. Den innehåller enligt Finansinspektionen de tre målen:
·       omdirigera kapitalflöden mot en mer hållbar ekonomi
·       integrera hållbarhet i riskhanteringen
·       främja transparens på finansmarknaden

Finansbranschen och särskilt kapitalförvaltning ses som en möjliggörare för att kunna nå FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Det innebär inte att alla måste tro att vägen till en hållbar värld går genom finansmarknaderna, men finansmarknaden har inget val. Med de regelverk som finns måste kapitalförvaltare såsom fondbolag berätta hur de arbetar med hållbarhet.

Fondbolagens förening har i flera år gjort en undersökning bland fondsparare i Sverige om deras inställning till hållbarhet. I den senaste undersökningen från 2023 säger 57 procent av fondspararna att det är viktigt att en fond har en hållbar inriktning. Så tack och lov för fondbranschen är det här inte bara ett regulatoriskt krav, det finns också efterfrågan från spararna.

I samma undersökning får fondspararna också frågan om vad det främsta skälet är till att de vill ha en fond med en hållbar inriktning. De tre vanligaste anledningarna som framkommer är:
1.     Positiv påverkan på hållbarhet, 42 procent
2.     Vill ej placera oetiskt, 37 procent
3.     Högre förväntad avkastning, 17 procent

För många fondsparare handlar det nödvändigtvis inte om att maximera avkastning. Tvärtom så vill de med sina pengar påverka den hållbara utvecklingen och är då beredda att avstå viss avkastning. Om framtiden vet vi ju ingenting, vi kan bara ha en egen tro och investera våra pengar därefter. Framtiden får utvisa om det kanske ändå i längden är så att avkastning och ESG kommer att gå hand i hand.

Jag tycker inte att marknaden har lyckas med implementeringen av hållbarhetsregelverken när man exempelvis börjat kalla fonder för mörk- och ljusgröna. Det blir helt missvisande att marknadsföra en fond som har social hållbarhet som mål som en mörkgrön fond. Hade jag varit en sparare utan insikt hade jag nog tänkt att den fokuserar på miljöfrågor.

Grönmålning (ja, skönmålning av alla hållbarhetskriterier) är ett problem och äventyrar det viktigaste finansbranschen har – förtroendet. Jag vill uppmana branschen att göra allt den kan för att hjälpa spararna att hitta produkter som matchar preferenserna. Hållbarhetsarbetet måste vara tydligt och ge jämförbarhet. Nuvarande regelverk hjälper inte direkt till när det kräver en paketering som vare sig proffs eller amatörer kan ta till sig. Här behöver även politikerna ta sitt ansvar och se till att regelverket inte sätter stopp för ambitionen att finansbranschen ska vara en möjliggörare av hållbar utveckling.

Att investera på världens börser innebär för de flesta ett långsiktigt perspektiv. Om vi kan vara överens om att världen behöver ställa om för att vi ska få en friskare planet och fler välmående människor så kan vi inte titta i backspegeln och utvärdera om en investeringsstrategi var framgångsrik för att den råkade innehålla årets kursraket eller inte. För vem skriver om motsatsen, att en exkludering gav överavkastning?

Philip Scholtzé
Sparekonom, Avanza