ECB-chefen Jean-Claude Trichet förklarade vid presskonferensen att ECB ”identifierat risker för prisstabiliteten”. Trichet förklarade att den senaste tidens nya information tyder på en ekonomisk uppgång under andra halvåret. Bakom räntehöjningen ligger enligt Trichet ett behov av att hålla nere inflationsförväntningarna.

Många ekonomer har ifrågasatt ECB:s motiv för att höja räntan i nuläget och pekat på prognoser om att inflationen i euroområdet kommer att sjunka i början av nästa år.

Robert Bergqvist, chefsanalytiker på SEB, tror att ECB tittar mycket på penningmängden, det vill säga mängden pengar som är i omlopp i samhället. Och för närvarande är ovanligt mycket pengar i omlopp i euroområdet enligt Bergqvist. Och en hög penningmängdstillväxt kan längre fram ge ökad inflation.

– Penningmängdsutvecklingen är troligen ECB:s huvudargument för att agera, säger Robert Bergqvist.

Räntehökarna i ECB:s direktion, som består av 18 ledamöter, känner oro för att den stora mängden pengar i omlopp för eller senare ger ökad inflation, och de har fått genomslag i ECB-rådet för sina argument, tror Bergqvist.

Inflationen i euroområdet är visserligen hög, över ECB:s målnivå, men det beror till stor del på det höga oljepriset. Inom ECB-rådet finns det en oro för att inflationen ska leda till ett kompensationstänkande, till exempel högre lönekrav. Om det händer kan inflationen bita sig fast.

– Därför vill ECB redan nu agera och därmed också skicka en signal till hushållen att hålla igen på sin upplåning, säger Bergqvist.

Senast ECB höjde räntan var för fem år sedan. Beslutet var väntat. I nyhetsbyrån Reuters senaste enkät räknade samtliga 63 tillfrågade ekonomer med att ECB skulle höja räntan med just 0,25 procentenheter.

TT