Covid-19-pandemin orsakar stora störningar i globala värdekedjor. Företag av alla storlekar tvingas anpassa sig när utbud och efterfrågan förändras, marknader öppnas och stängs, och kunders krav förändras. Enorma logistiska problem har förvärrats av implementeringen av nya tullåtgärder och av gammalmodiga pappersbaserade processer. Samtidigt måste värdekedjor och logistik upprätthållas för att leverera nödvändiga varor som mediciner och livsmedel.

I mitten av krisen står små och medelstora företag (SME:s). De har drabbats särskilt hårt av många länders osäkra tullsituation. Förseningar vid gränser, ökade transportkostnader och svårtydda regelverk som ständigt förändras läggs ovanpå andra problem som minskad efterfrågan, likviditetsbrist och svårigheter att få nödlån. Samtidigt utgör SME:s viktiga länkar i de globala värdekedjorna. Att skydda dem måste därför prioriteras både för att säkra leveranser av essentiella varor och tjänster och för att bygga upp sönderslagna ekonomier på nytt.

Sverige har på många sätt klarat sig bra, med fungerande tullverksamhet. Men i en global ekonomi spelar det mindre roll. Ett hinder vid en annan landsgräns skapar följdeffekter längs med hela värdekedjan som i slutänden drabbar även oss. Vi måste gemensamt hitta lösningar som skapar en starkare och bättre global ekonomi efter krisen.

Om vi ska lyckas motverka en ekonomisk kollaps behövs åtgärder som särskilt stöttar SME:s. Det kräver ett starkt internationellt samarbete mellan tullmyndigheter för att snabbt lösa de stora utmaningar som företag ställs inför. Företagen måste ha kapacitet att bidra till en snabb ekonomisk återhämtning efter coronakrisen.

Vi ser flera problem som sätter onödig press på företag. Bland dessa är de mest akuta:

Krav på fysiska dokument. Trots digitaliseringen kräver många länder fortfarande fysiska dokument. Det är inte bara gammalmodigt och långsamt – i pandemitider kan krav på papper innebära fysiska risker för anställda. När många arbetar hemifrån kan färre personer hantera dessa dokument. Det stoppar flöden av essentiella varor.

Tullmyndigheter borde därför slopa fysiska dokumentkrav. Regeringar bör omedelbart acceptera digitala signaturer för exempelvis tullskulder och garantier. De som redan gör det behöver höja rösten i globala forum för att få andra med på tåget. Det är på tiden att fler implementerar de internationella lagar som finns.

Svårigheter att betala importskatter. Coronakrisen pressar företagens finansiella situation hårt. Deras möjlighet att betala importskatter minskar. På grund av detta stoppas varor från klarering och blir kvarhållna. Följden blir att många företag inte kan fullfölja sina avtal eller få likvida medel för tullavgifter. De ekonomiska problemen för SME:s är en direkt orsak till att förvaringsutrymmen blir överfulla, vilket i sin tur orsakar ytterligare kostnader för förseningar och lagerhållning.

En enkel lösning: tillåt uppskjutna betalningar av tullavgifter för SME:s. För att underlätta för företag att hålla igång verksamheten bör betaltider för alla tullavgifter och skatter förlängas, inledningsvis med 90 dagar.

Ytterligare ett sätt att förbättra varuflöden är att tillämpa riskbaserade metoder för tullklarering. Tullmyndigheter behöver hitta en balans mellan kontroller av företags regelefterlevnad och att minimera störningar i handelsflöden. Riskbaserade metoder som gräddfiler för essentiella varor, ökat användande av förhandsklarering samt att förenkla klarering för godstransporter med lågt värde skulle kunna underlätta handel utan att skapa nya hälsorisker för tullpersonal.

Långsam klassificering av ”essentiella tjänster”. Regeringar var snabba med att definiera vilka varor som klassificeras som essentiella. Klassificeringen av essentiella tjänster har dock gått långsammare. Samtidigt är varuhandel beroende av tjänster som logistik, informations- och kommunikationsteknologi (IKT) och finansiella tjänster för att fungera. Utan tydlig konsekvent vägledning om vad som utgör essentiella tjänster har många företag tvingats stänga sina verksamheter.

En tydlig definition av ”essentiella tjänster” behövs för att underlätta tullklarering och minska osäkerhet. Allra bäst skulle det vara med en enhetlig internationell definition av både ”essentiella varor” och ”essentiella tjänster”. Diskussioner bör genast inledas inom globala forum som Världstullorganisationen (WCO) och WTO för att öka företags trygghet.

Till slut vill vi lyfta vikten av fortsatta konsultationer med näringslivet inför utformning och implementering av åtgärder. Genom samarbete med andra myndigheter och med näringslivet kan tullmyndigheter säkerställa att företag får konsekvent och utförlig information om policy. En särskild helpdesk för SME:s skulle vara en tillgång. En sådan skulle också motverka att företag inte får information om vissa åtgärder förrän de står vid landsgränsen.

Regelverk i snabb förändring, lockdowns och karantänskrav har drastiskt gjort företagande både svårare och dyrare. Medan restriktiva åtgärder kan bidra till kampen mot covid-19 har regeringar som konsulterat näringslivet före implementering lyckats utforma mer effektiva och mindre hämmande åtgärder.

Vi är alltid redo att bidra med input om vilka effekter som föreslagna åtgärder kan ha för våra medlemmar. Det kommer en tid efter coronakrisen, och vi har en chans att bygga tillbaka bättre. Nu har vi chansen att lösa de problem som pandemin har förvärrat. Låt oss ta den.

Susanna Zeko
Generalsekreterare och vd, Internationella Handelskammaren

Günter Mårder
Vd, Företagarna