Detta är en argumenterande text med avsikt att påverka. Åsikterna som förmedlas här är skribenten/skribenternas egna.

Inflödet av kapital från utländska investerare är en viktig faktor i den ekonomiska tillväxten. Som ett litet land med hög industrialisering är ett öppet investeringsklimat av den allra största vikt för Sveriges ekonomi. Samtidigt blåser alltmer protektionistiska vindar, med antiglobaliseringsrörelser och nationalistiska trender, i många länder. 

Under senare år har en debatt också pågått i EU om säkerhetsrisker i samband med utländska direktinvesteringar i strategisk infrastruktur. Detta har lett till att allt fler länder inom EU har infört granskningsförfaranden eller skärpt existerande granskningsförfaranden av utländska direktinvesteringar. Säkerhetsriskerna anses dessutom ha ökat under coronapandemin, då många samhällsviktiga verksamheter fick ekonomiska svårigheter eller blev sårbara på annat sätt. Det är bland annat mot denna bakgrund som den svenska regeringen har påskyndat åtgärder för att lagstifta om utländska direktinvesteringar i skyddsvärda objekt. 

Nya krav i säkerhetsskyddslagen

Vid årsskiftet 20/21 infördes nya krav i säkerhetsskyddslagen på verksamhetsutövare som planerar att sälja hela eller delar av en säkerhetskänslig verksamhet och viss egendom. Verksamhetsutövarna är då skyldiga att genomföra en särskild säkerhetsskyddsbedömning och en lämplighetsprövning. Detta kan leda till att det är nödvändigt att inför försäljningen rådgöra med en samrådsmyndighet. Samrådsmyndigheten har möjlighet att besluta att en försäljning av hela eller del av verksamhet inte får genomföras. Om transaktionen redan har genomförts kan samrådsmyndigheten i efterhand ogiltigförklara den. Regleringen kan få långtgående konsekvenser för företagen och bidra till osäkerhet och otydlighet.

Införande av FDI screening

Nu har en särskild utredare undersökt behovet av ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar i Sverige, så kallad FDI screening. En EU-förordning, som tillämpas sedan den 11 oktober 2020, ger ett rättsligt stöd för granskning av utländska direktinvesteringar med hänsyn till säkerhet eller allmän ordning, och är tillämplig i samtliga EU-länder. Medlemsstaterna är genom förordningen emellertid inte skyldiga att införa nationella granskningssystem för utländska direktinvesteringar.

Men om medlemsstaten avser att införa ett granskningssystem, så ska den nationella lagstiftningen vara förenlig med de krav som ställs i förordningen. Enligt förordningen ska alla medlemsstater på begäran lämna uppgifter till andra medlemsstater eller till EU-kommissionen om planerade eller genomförda utländska direktinvesteringar i medlemsstaten, oavsett om medlemsstaterna har nationella granskningssystem eller inte. Det slutliga beslutet att tillåta en investering ska dock fattas av den medlemsstat som är föremål för investeringen. 

Vi välkomnar att det införs ett nationellt granskningssystem för utländska direktinvesteringar i Sverige. Dock är det viktigt att systemet inte utformas på ett sätt som hindrar investerare från att söka sig till Sverige som ju är beroende av inflöden av utländskt kapital. Vi har nyligen sett att den nya lagstiftningen i UK väsentligt har försvårat möjligheterna för utländska bolag att göra direktinvesteringar där. Sverige bör inte följa detta exempel.

”Vi välkomnar att det införs ett nationellt granskningssystem för utländska direktinvesteringar i Sverige. Dock är det viktigt att systemet inte utformas på ett sätt som hindrar investerare från att söka sig till Sverige som ju är beroende av inflöden av utländskt kapital.”

Behov av tydlighet

Tydlighet är a och o. För investerare som överväger att investera i svenska bolag är det av största vikt att på ett tidigt stadium kunna avgöra hur lång tid ett granskningsförfarande kan tänkas ta. Systemet bör innehålla en tydlig process och tydliga tidsgränser för när en granskning ska vara avslutad. För att hålla en rimlig tidsram måste även en tydlig avgränsning utformas om när och i vilka fall en granskning ska ske. 

Det är troligt att förslaget av det svenska granskningssystemet kommer att hämta inspiration från de granskningssystem som tillämpas i andra länder. I vissa länder aktualiseras en investeringsgranskning när det utländska ägandet överskrider en viss andel av aktiekapitalet i bolaget eller en viss beloppsgräns, medan det i andra länder primärt har betydelse i vilken sektor som bolaget är verksamt. I en del länder finns förfaranden som innebär att investerare är skyldiga att tidigt underrätta granskningsmyndigheten om de har för avsikt att genomföra en investering inom vissa sektorer och där myndighetens godkännande är nödvändigt för att en investering ska få inledas. Samtliga krav av den här typen innebär fördröjningar i exempelvis förvärvsprocesser, som vanligtvis genomförs snabbt, och det gäller att det blir ett smidigt system där det råder stor förutsägbarhet.

Det är viktigt att verksamheter som vill förändra sin ägarstruktur förbereder sina verksamheter i tid för den nya lagen. Även om lagen inte träder i kraft det här året, så kommer Direktutredningens förslag att vara en tydlig markering om vart investeringsklimatet är på väg, och sätta tonen för vilka verksamheter som kommer att kunna ägas av utländska bolag. Vi ser fram emot en ökad tydlighet och förutsägbarhet, och ett regelverk som bidrar till att främja ett gott investeringsklimat!

Mattias Hedwall
Advokat och partner, International Commercial & Trade
Baker McKenzie

Seher Budak
Advokat, International Commercial & Trade
Baker McKenzie