Den snabba ekonomiska återhämtningen driver den globala kolkraftsproduktionen till rekordnivåer i år. Fortsätter efterfrågan att stiga kan kolproducerad energi nå en ny ”all time high” under 2022.

Efter COP26 behövs nu politiska åtgärder för att bryta utvecklingen. Att få på plats en global utsläppshandel är  en viktig pusselbit, men världen behöver även accelerera investeringar i exempelvis kolinlagring och i förnybara energislag om det ska finnas en sportslig chans att nå Paris-avtalets mål om 1,5 graders uppvärmning.

Efter att ha sjunkit de två senaste åren förväntas den globala kolproducerade energin öka med nio procent under 2021 enligt Internationella Energimyndighetens, IEA:s kolrapport. Det är den ekonomiska återhämtningen efter Corona-pandemin som ligger bakom den ökad efterfrågan. Utbyggnaden av förnybara energikällor har inte gått tillräckligt fort för att möta behovet och priset på naturgas har skjutit i höjden. Kolproducerad energi blir den lösning som då står till buds för många länder. Det finns en nästan 1:1 korrelation mellan ekonomisk tillväxt och energiförbrukning. Samtidigt kommer 85 procent av världen energiproduktion från fossila energislag.

”Efter att ha sjunkit de två senaste åren förväntas den globala kolproducerade energin öka med nio procent under 2021.”

The International Monetary Fund, IMF publicerade i oktober en rapport som visade att den globala tillväxten för 2021 förväntas landa strax under sex procent. Med en så stark tillväxt, särskilt i länder som Kina och Indien, blir ökad användning av fossila energislag med största sannolikhet en direkt konsekvens.
 
Nu måste klimatlöftena från COP26 i Glasgow omsättas i handling.

Therese Persson, makroanalytiker på Danske Bank